Nej till att vara Toastmaster då respektive ej är bjuden.

Jag och min blivande är också av åsikten att det är självklart att man bjuder etablerade par till bröllop.

(vilket vi gjort till vårt).

Men efter att ha hängt här på BT ett tag så har jag märkt att det faktist inte är så självklart för alla, och det kan bero på en mängd olika anledningar som t.ex. det får inte plats för alla respektive i lokalen, brudparet vill bara ha folk som de känner på sitt bröllop, de har inte råd att bjuda alla vänners respektive, osv.

Vad de menar med att ni har hemlighållit er relation var dock en första gång som jag hört som anledning.... Hmmm... vad menar de då egentligen?

Är ni ett nytt par? Eller umgås ni inte med varandras kompisar tillsamans utan åker iväg och träffar era vänner på egen hand? Vad är det som motiverar till att brudparet känner att ni är hemliga med er relation?

Det hade varit intressant att veta exakt hur de menar... Men men.

Du verkar iaf ta det med jämn mod. Det är ju bra iaf. =) Inge roligt om det skulle bli en jätte konflikt av det hela. Men en mer ordentlig förklaring till brudparets val hade ju varit på sin plats, för den ni fick är iaf enligt min mening inte bra nog, då den ger fler ? än ! .

Håller med magicadespell här. Väldigt tråkig inställning, och ett väldigt stort antagande.

Bara för att man inte känner någon så behöver det inte nödvändigvis betyda att man kommer att ha det tråkigt. Se det i stället som en möjlighet att lära känna nya människor. Är man socialtkompitent så kan man ju få det jätte trevligt.

Och det är som magicadespel säger, det är lite av en bordsplacerings fråga.

Intressant att de ger dig skulden för det. Väldigt omoget. Men det är väll kanske lättare att ge skulden till någon de inte träffat gemfört med sin vän.

Brudparet har en väldigt tråkig inställning för hela den här situationen och mot ert förhållande.

Jag känner igen det där lite,  jag har också fått bli syndaboken för en situation jag inte var delaktig i överhuvudtaget, då min m2b tackade nej till en middag. När han fick samtalet (som var inbjudan) så tackade han nej, och jag var inte ens hemma. Men det var endå jag som fick skulden för att han tackade nej.  Konstigt!