Äntligen hemma! Längtat efter att få dela min historia, men bt har vägrat ta mina mobilbilder. Nu är jag hemma i vardagen igen och kan använda datorn.
14 juni gifte vi oss. Helt perfekt var det. Har tänkt på det i efterhand, om jag kunde ändra minsta lilla detalj så skulle jag inte göra det.
Då alla kom långväga så hade vi lite grillning vid vår stuga dagen innan så folk som inte träffats fick hälsa. Väldigt lyckat. Dock så var man ju så spänd och lycklig så jag och min blivande gick mest runt och skakade på huvudet för allt var så overkligt.
På kvällen så sov min blivande med sina marskalker och jag med mina tärnor. På bröllopsdagens morgon så började jag med att dansa och studsa i sängen av glädje, mina tre tärnor hängde på haha. Sedan ut på terassen och vädret var heeelt perfekt! Strålande sol och blå himmel. Sedan var det hår och smink för hela slanten medans min man checkade in på hotellet. Det var abra han stackaren som fick panik, han ringde mig och halvt hyperventilera för att han inte hitta några manchettknappar. Då har jag varit så inne i allt pyssel så jag glömt ge honom de specialbeställda jag köpt i present. :P Nåväl en marskalk kom och hämta så det löste sig, Min mans faster kom på förmiddaggen med brudbukettten. Den var ett spännande projekt. Hon är utbildad florist, men vi åkte dagen innan och köpte de fina blommorna vi kunde hitta i en liten blomsterbutik, och jag kunde inte blivit nöjdare över resultatet, wow!
Hur man än planerar så tar allt längra tid, fem minuter före vigseln så hoppade vi in i bilen med mamma. Mamma gick ner till vigselplatsen vid vattnet och det var tecknet för att det började. Då startade min bror en stereo med en låt jag sjungit in som överraskning till min man och jag och mina tärnor kom gående över en bro och ner till vattnet. DÅ när jag såg alla och hörde musiken förstod jag att det var på riktigt, då kom första tåren redan, haha. Min man var så fin och så lycklig,
Solisterna sjöng perfekt under vigseln. Gårdakvarnar och skit och Coming home.
Fotograferingen efteråt gick bra. Så även skålen och middagen. Sedan fick vi leka lite och dansa. Allt var så himla bra. Mest överväldigende var alla talen. Mina toastmastrar kämpa för att få ihop det. 3 st hade anmält sig, så de tänkte sprida ut dem under kvällen, det slutade med att hela 12 st höll tal ! Direkt ur hjärtat och vackra tal allihopa, vilken gråtfest!
Nu är jag fru och jag är så lycklig att det är äckligt nästan! ;) Grattis till oss alla, juni var magiskt!
Lite varierad kvalité på bilderna beroende på vartierade fotografer och mycket nersparat från facebook.