Tävling! Berätta om bästa frieriet och vinn en ring!
Här är våran historia:
Min sambo hade sagt att han räknade med att vi skulle vara förlovade innan 2010 var slut, men HELA året hann gå och jag var så himla nervös på nyårsafton för jag ville inte alls bli friad till på en sådan dag utan om jag fick välja skulle det bara varit en vanlig dag. Inget frieri kom, både lättad och lite undrande började ett nytt år..
Nån gång under våren 2011 så frågade jag lite skämtsamt om han hade ändrat sig? Han svarade egentligen aldrig på det nu när jag tänker efter.. ;)
Hösten kom , lite otålig började jag nog bli vid det här laget. Vi bokade en resa till Prag, min pappa ville så gärna också se denna vackra stad så han följde med.
Andra kvällen på resan sitter vi på en restaurang och äter, jag berättar för min pappa om hur det gick till när mina vänner förlovade sig och om hur killen i fråga gick runt med ringarna på sig i flera månader men hittade aldrig rätt tillfälle, och hur han till slut hyrde ett hotellrum och gjorde slag i saken.
Det var en munter och nöjd liten trio som gav sig ut på äventyr i Prags natt och när vi passerar det underbara Stora Torget (Vaclavplatsen)så stannar plötsligt min älskade och säger att han vill fråga min pappa något, jag fattar fortfarande INGENTING, men han säger lungt och sansat ungefär " jag vill gärna gifta mig med din dotter och vill fråga dig om det känns okey för dig"
Pappa nickar frenetiskt på huvuvdet men säger ingenting, (lika förvånad som jag)
Sen vänder sig min sambo mot mig, går ner på knäoch friar! Han hade köpt en helt perfekt ring som hade allt och lite till.
Jag svarar "självklart" , gråter gör jag aldrig när jag är glad men jag kände mig skakig och mycket rörd.
Efter frieriet satt den fnittriga trion på en av Prags uteserveringar och drack bubbel. Jag glömmer aldrig känslan ,det är mitt hittills största minne.
Efteråt har min blivande berättat att det var just min historia om ringarna i fickan hos våran vän som fick honom att"hoppa" han satt precis just då för andra kvällen i rad med ringasken i rockfickan och väntade på rätt tillfälle.
Nu är det 1 månad kvar innan vi står där och säger ja till varandra, jag fick ett spektakulärt frieri och när jag tänker på det så borde jag ha förväntat mig precis ett sådant för det är sån han är. Vi skall ta emot till fest hemma på våran gård och det är helt otroligt att tiden har gått så fort sedan vi stod där på torget och trots att det fanns fullt av folk runtomkring oss så såg vi bara varandra.
