Hur nära vänner ska det vara på möhippan?

PMB, javisst! Precis så. Det blir praktiskt om någon tar ett huvudansvar och det är ju dessutom så att det oftast finns någon/ett par som är mer drivande och igångsättare även om man är fel som roddar med ett arrangemang.

Det jag tycker är synd är att det dels ofta finns trådar där någon inte upplever sig bjuden-som kompis alltså. Den personen borde bara kunna säga att den hänger på-man borde inte kunna vara oinbjuden så att säga. Djungeltrumman ska gå, och sedan ansluter sig de som vill vara med och fira.

Ett annat missförstånd är att om någon inte är bjuden på bröllopet så kan den inte vara med på hippan-hippan är faktiskt inte förfesten till bröllopet. Det är kompisarnas sätt att fira av den som ska gifta sig.

Tror man att bruden hellre har en liten och mer intim hippa, kanske med faktiskt bara de vänner som kommer från hennes liv "före" så ska man samlas på de premisserna tycker jag, fler är inte alltid bättre. Tror man hon tycker "förfest-varianten" är rolig, så ska man ju göra så naturligtvis!

Sedan är det begränsande när folk börjar tro mer och mer att det faktiskt ÄR ett rent tärnjobb att fixa med hippa. Här syns bland trådarna ofta exempel på ledsna tjejer som tror att bara för att de inte har någon tärna i sitt brudfölje, så blir de utan hippa. Vilket de också ibland blir.
Och tärnor som inte vet att de "ska" ordna en hamnar i onåd, medan tärnor som får veta att de fått detta jobb (av vem? Jo, av bruden, som faktiskt egentligen inte har med det arret att göra alls) känner sig stressade och nervösa för att inte göra rätt, bjuda rätt, fixa tillräckligt och göra alla nöjda.
Massor av onödiga ledsamheter bara för att det blivit någon slags Hollywoodinspirerad glidning mellan det som varit tradition och det som nu börjat bli antaganden om hur "man" ska göra och vem som ska göra vad.

OCH jag tycker det gått total inflation i vad som är en lyckad hippa dessutom. Det verkar mer och er handla om att man som kompis (tärna) ska lyckas arrangera The Day Of My Life för bruden. Det räcker liksom inte med att vännerna samlas och man umgås en kväll, med bruden i centrum.

Något som inte alltid händer, som jag tycker är trist är när folk inte bjuder alla som är bjudna på bröllopet eller på ett eller annat sätt bekant/vän med bruden. 
Om man nu inte kan eller vill, ja då kan man ju säga som det är eller att man inte har möjlighet.

Men lite trist är det faktiskt att vara bjuden på ett bröllop där man själv tror att man är en vän till bruden och så ansåg visst inte de närmaste som fixade möhippan det, och därmed sket i att ens meddela om det till vederbörande. Sen visas bildspel på bröllopet på hur kul de hade. och visst är det väl skoj att de hade kul men det är inte helt utan att man kan känna sig lite utanför.

Är själv i den sitsen inför ett bröllop. Det går bra att umgås och att fråga om hjälp med saker till bröllopet. Men ingen, trots att vi en del har gemensamma vänner, har ens haft en tanke på att involvera mig i möhippan. Frågade om det hela men fick svaret att " allt redan var bestämt och att den person jag frågade inte rikigt visste om det var ok med de andra" .
 Kände mest att då skiter jag väl i det, för brudens bekymmer är det väl knappast. Men ja.. tråkig inställning .. 

Hur många skulle hoppa på en möhippa bara för att dom kände för det, om dom inte är kompisar med bruden direkt?

I texten du har markerat så står det ju "inte upplever sig bjuden-som kompis alltså"
Och det är ju i det fallet som man kanske borde kunna säga att "jag hänger också på". 
Det händer rätt ofta här på BT att det dyker upp trådar där kompisar till bruden inte blivit inbjudna till möhippan av tärnorna (som kanske också är vänner med bruden men inte umgås i samma gäng). Dom har bara bjudit folk som dom själva umgås med och inte brytt sig om resten av brudens bekantskapskrets.
Här kan man ju då antingen säga "jaha men då får vi ha en egen möhippa" eller ta kontakt med dom som ordnar hippan och säga "ni har glömt oss, vi vill också vara med".

Bruden ska egentligen inte ha något att säga till om när det gäller hippan. Det är inte en rättighet att hippas ens.
Ett bra sätt att veta vilka man ska bjuda är att kontakta den blivande maken och dels få en kopia på listan över vilka som är bjudna (gärna där vilka som är vänner är markerade) + att han kanske kan skriva till de vänner som inte är bjudna på bröllopet - så man inte utesluter någon.
Och även om man nu råkar bjuda någons flickvän så är det nog rätt stor chans att hon säger nej eftersom att hon inser att hon inte passar in där. Men om hon nu skulle vilja komma så är det ett ypperligt sätt att lära känna andra som kommer att vara på bröllopet - vilket garanterat minskar risken för den där stela stämningen som alla är så livrädda för.
Om det finns någon bland bröllopsgästerna som bruden absolut inte vill ha på sin hippa så hoppas man ju att de som anordnar den känner bruden såpass bra att dom vet att dom inte ska bjuda denne... 

Det här är faktiskt-tuff skit för alla kontrollfreaks-det absolut enda som bruden inte har ett skit med att göra i planeringsväg. Det är inte alls upp till bruden! Det är inte alls hon som ska göra någon gästlista eller dela ut uppdraget att ordna eller något annat! Hon ska bara planera sitt bröllop och vill hennes kompisar överraska henne med en hippa ska hon vara tacksam-faktiskt. Man får ju innerligt hoppas att bruden har omgett sig med vänner som känner henne väl nog och har tillräckligt omdöme för att alldeles på egen hand räkna ut vad hon kommer att bli glad för-för inget är ju mer meningslöst än att ordna med en fest för någons skull och så blir den ledsen eller arg.
Men nej-det är inte upp till henne! Man kan få full respekt runt sin person utan att ha lagt ett enda finger med i möhippesplelet-och ärligt talat, ju mer bruden skulle lägga sig i, desto mer skulle då åtinstone jag tappa lusten att låtsas att det är någon som helst överraskning och frivillighet-då är det ju ett beställningsjobb.

Känner man sig rädd, osäker och orolig, kan man ju föralldel hinta om saker man inte vill ska hända och man kan ju även berätta att man hellre är färre än fler osv. Och framförallt måste man nog verkligen säga till ifall man inte vill ha någon hippa alls-för menar man det på allvar, så måste man nog kommunicera det tydligt. Det  är upp till dem om de vill ge henne en dag. (Den dag hon i övrigt har som är hennes dag-det är den dag hon delar med brudgummen och inte ens då bestämmer man allt själv. Jag börjar vara så sanslöst trött på den inställningen att jag börjar undra vad det är för ego-boost man egentligen är ute efter.) 

Möhippan är en väninnegrej och (och därmed har det också av tradition och hävd varit just väninnorna som tillsammans styrt upp saken-inte bröllopsgäster i allmänhet eller random pepole från gatan liksom. Precis därför är ag tveksam till om det alltid är så lyckat att man oftare och oftare hör att "alla kvinnliga gäster ska bjudas"-man kan ju egentligen inte bjudas, eftersom maninte är gäst på en hippa, utan medarrangör! Det är därför jag betonar att glidningen som skett mot att mer och mer bli en förfest till bröllopet för alla kvinnliga gäster, inte alltid är så lyckad-JUST för att det kanske för bruden del känns värdefullast med en kväll med nära vänner. Inte minst om man kanske inte ens har ett bröllop för så många gäster-då är det antagligen extra roligt om ens kompisar hippar en ändå-fast de inte "får" komma på bröllop.

Om man inte har blivit meddelad att möhippa är på G, så är det oftare en brist på kontakt mellan alla de vänner som med åren kommer in i en persons liv, utan att de kanske alls vet om varandra, mer än att det skulle bero på att bruden har en anledning att den inte är välkommen. Det borde höras lång väg hur bakfram det blir "brudens lista över vilka som ska bjudas till hippan" vänta nu...till den där överraskningen som hon inte ska veta om, inte planera, inte ta för given, inte ha en aaaaaning om förrän det smäller? Oj vad har ni nu hittat på, vilken öööverraskning (-nämen är DU här-det får du inte, för du är inte bjuden)

Förövrigt verkar det som om jag uttryckt mig oerhört otydligt, eftersom det gång på gång dyker upp inlägg där det uppenbart verkar vara svårt att se vad jag egentligen säger.  

*Jag tycker det är vännernas sak att ordna hippa-inte bara tärnans. Även om det kan vara bra med en eller ett par som styr i den planeringen

*Jag tycker inte bruden har ett smack med planeringen att göra.

*Det finns bara en gäst på en hippa-det är bruden. Alla andra är medfixare och arrangörer och det är frivilligt att ordna med hippa-eller flera hippor för någon man vet ska gifta sig. (Det är ganska osannolikt att mangör ett sådant arr för någon man inte står nära eller bryr sig om)

*Jag tycker inte det är självklart att det blir bättre ju fler man är-därför kan jag se nackdelar med att det börjar bli mer vanligt att man (tärnan) tror (har fått order) att alla kvinnor som är bjudna till bröllopet också ska "bjudas" till hippa, även om det upplägget också kan bli lyckat. Dessutom riskerar vänner som inte ska på bröllopet att hamna utanför, vilket är synd. Man kanske särskilt då vill hippa nämligen.

Så, nu återstår att se vidden av fortsatta vantolkningar....

Ja jag skulle nog oxå akta mig för att bjuda in folk utanför gästlistan., kam bli fel.

Vi var ute för det på svensexan, en av killarna, (nåns brorsa som min blivande ALDRIG har umgåtts med) var inte bjuden på bröllopet , min blivande kände sig då tvungen att bjuda med honom

Varför skulle inte ens vänner klara av att ordna med en sådan sak utan att man själv lägger sig i planeringen?
 
Jag har aldrig sagt att jag tycker någon ska bjuda in någon som inte är gillad. Jag tycker inte någon ska bjudas alls-man ska bara få veta att hippa är på G och sedan haka på och hjälpa till om man vill fira. 

Men, om bruden ska arrangera sin egen grej-ja då kan man ju lika gärna bli inbjuden av henne själv till att fira henne med just de pukor och trumpeter hon själv har valt-och så betala vad det kostar.

Jag tycker inte det finns någon hysteri runt att det ska vara en överraskning. Hysterin-i den mån den finns- ligger snarare i kontrollbehovet hos brudar som får spatt av att inte ha fullt inflytande över precis alla detaljer över Sin Dag. Är man inte livrädd för det ena, så är man orolig för det andra, och är man inte besviken över ditten så är man missnöjd med datten. Tärnor avskedas, vänskaper slås upp och folk sitter och gråter i år och månader efter de monumentala katastrofer som blivna eller uteblivna hippor inneburit.  

Tar man bort hela tänket med att folk ska bjudas in öht, så försvinner garanterat folk ur gruppen som bruden inte känner väl. Och är det viktigt för henne att känna alla väl, så är det väl säkrast att hon berättar det för den hon ev tror tänker ordna med hippa. "OM ni fixar en hippa, så är jag mer intresserad av få gamla vänner än massor av nya bekantskaper" men det borde väl rimligen räcka?

Men bruden ska inte ha något med hippan att göra. Det är något som hennes vänner ska ordna för henne om dom känner att dom vill och då helst försöka göra det med henne i åtanke så att det blir något som bruden uppskattar.
Men det är inte ett "beställningsjobb" från bruden.

Om man har starka åsikter om vad man ställer upp på eller inte, eller vilka man absolut inte vill ha med så kan man nämna det för någon vän. Men om man ska börja ställa krav på gästlistan eller saker att göra så kan man fixa en tjejkväll själv. För det är det det blir då. Och inte en hippa...

Vilken hysteri? 

Och det är väl ingen som säger att bruden inte får ha en åsikt? 
Det jag (och många andra säger) är att en möhippa inte är ett beställningsjobb. Och det är ju menat som en överraskning.
Om man då frågar bruden om vad denne önskar så blir det ju ingen överraskning.
Jo möjligtvis tid och plats då, men resten är ju inget som kommer som en överraskning.

Jag hade önskemål själv. Och dom förmedlade jag tydligt till mina tärnor. Och även på hemsidan då jag hade en tärna som gick runt och "hotade" med att göra saker som jag absolut inte ville göra - bara för att hon tyckte att det var roligt att göra mig lite nervös och sen skulle jag förstå att hon inte menade något av det  
Jag blev inte bara nervös, jag blev väldigt ledsen, min magkatarr hoppade igång och jag mådde väldigt dåligt. Vilket jag talade om för den tärnan, men hon brydde sig inte.
Så därför gick jag till en annan tärna och sa att om hon fick höra något om en möhippa så ville jag att hon bromsade om hörde att vissa saker skulle ske.
För att jag tänkte helt enkelt inte ställa upp på det. Så det var ingen idé att dom planerade något sånt.
Men sen kunde jag ju inte göra mer. Det var ju upp till dom om dom ville göra mig ledsen eller glad. Eller om dom ville bjuda in massa folk eller inte fixa någon hippa alls. 

Men jag gick inte ut med en lista och sa "bjud dom här på min hippa - och jag vill göra dom här sakerna".