Friade

vet precis hur det känns. för ca två år sen (tro ja) så hade jag gjort en fin middag til mig och min karl. klätt upp mig lite.. skrivit ett brev om hur mycket han betydde för mig och att jag inte kan klara mig utan han blabla.. grät nästan själv av allt romantiskt när jag han läste det sista (ska vi gifta oss?) hatn tittar upp ömt leende på mig och säger "nej". O.O va? 

vi hade då varit ihop i 6 år  typ och förlovade i 3. ja mena.. vad är det att vela om? vi vill jubåda leva med varann tills vi blir rynkiga.. och beyond.. men icket.. har fråga ett antal gånger men nej. nu ska jag fråga nästa vår och då sista och mest allvarliga gången. är det fortfarande nej så skiter jag väl i det då! bli nästan förbannad här ja sitter och skriver... 

Omogen för att man inte vill gifta sig efter åtta år?! Löjligaste jag hört. Många tycker att äktenskap är patetiskt och bara ett papper, det behöver ju inte betydda att de ogillar förhållandet. Att du inte ens kan stå för det du skriver är däremot omoget om nåt!