Anonym (tjockisen) skrev 2013-06-21 11:26:08 följande:
Okej.... nej, det är inte viktigt att vara smal. Jag har aldrig varit smal, inte ens som liten flicka, jag har alltid varit rund (tjock). Nu väger jag 100 kg till 160 cm längd och det är inte hälsosamt.
Jag väger ungefär som dig och är ungefär samma längd.
När jag har varit på hälsokontroller via jobbet så har alla mina värden (förutom vikten) varit betydligt bättre än mina kollegors som är riktiga träningsfanatiker.
Så länge som dina värden är bra så är vikten mer kosmetisk (förutom att det är tungt för lederna då, men lederna kan ta stryk av överdriven träning också även om man inte är tung)
Däremot om du har diabetes och hjärt-kärlsjukdomar så är det ju inte bra att vara överviktig. Men rekommenderar läkarna verkligen den här operationen i så fall?
Jag har legat på operationsbordet 15 ggr av andra anledningar. Jag har haft ett hjärtstopp och jag har varit med om att bedövningen inte tog som den skulle. Och om du då redan har problem med hjärtat så är risken väldigt hög att det händer något.
Kolla med din läkare istället, för det som gäller andra (angående själva operationen) behöver inte gälla dig.
Återhämtningstider mm är väldigt individuellt från person till person. Själv satt jag och sydde en nyårsklänning till en kompis dagen efter att dom opererat bort min blindtarm och jag tapetserade om köket några veckor efter att dom hade opererat min axel. Så jag läker bra och snabbt. Men för andra kan återhämtningstiden vara väldigt lång och jobbig. Och jag kan ju säga att jag inte frivilligt skulle gå in i en operationssal i alla fall då jag vet vad som väntar efteråt.
Jag vet att det inte är lätt att tappa vikt på egen hand.
Jag började träna 3-4 dagar i veckan och åt väldigt hälsosamt och efter 3 månader hade jag gått upp 5 kilo och kläderna satt som normalt så jag hade inte tappat något fett och byggt tunga muskler istället liksom. Så jag förstår problemet.
Jag har flera vänner som opererat sig och som säger i efterhand att dom ångrar sig eftersom dom nu inte kan äta vad dom vill och hur dom vill. Dom måste hålla ett väldigt strikt måltidsschema och tänka på varje bit mat som dom stoppar i munnen.
Ett par av dom tappade ca 40 kilo direkt efter operationen - och när dom inte klarade av att hålla måltidsplanen så började dom gå upp i vikt igen. Eftersom man får i sig så lite energi genom dom små portionerna så är det lätt att man tar en chokladbit extra eller en kaka eller vad det nu kan vara för sött. eller att man dricker sockerhaltig dryck bara för att kroppen kräver energi. Och då går man ju upp igen. Så nu sitter dom och mår dåligt och är lika tjocka som innan men fångade i en mathysteri som dom inte kan bryta.
Självförtroendet kommer inte från utseendet även om det kan vara en hjälp på vägen.
Men om du inte jobbar med dig själv innan en gbp så finns risken att du kommer ha samma dåliga (eller sämre) självförtroende efteråt.
När jag jobbade på Zizzi så träffade jag många där som hade gjort en gbp också. Och två av dom (stammisar) sa att dom aldrig skulle råda någon annan att gå igenom samma sak. De menade att alla som säger att "åh det är såååå bra" ljuger.
Den ena sa att hennes väninna som gjort operationen innan henne till och med hade erkänt att hon hade ångrat sig. Men att hon skämdes för att erkänna det och därför gick runt och sa att det var det bästa hon hade gjort...
Om du redan har bestämt dig så behöver du inte prata med andra som har gjort operationen, utan du behöver prata med en läkare och kanske en psykolog (på vissa ställen är det ett krav innan OP) och gå igenom hur det kommer att påverka ditt liv både nu och i framtiden.
Om vinsten av viktminskningen är värt risken av operationen när du har hjärt/kärlsjukdomar osv.
Jag har som sagt inte opererat mig själv.¨
Men du ville även höra från de som har nära vänner eller anhöriga. Och det är i form av det som jag skriver här.
