ÄNTLIGEN!
Hej alla forumare!
Jag läser här på Bröllopstorget ofta och med behållning, men har bara skrivit själv en gång tidigare, när jag startade en tråd om hur stressad, frustrerad och ledsen jag kände mig över att min pojkvän inte ville förlova sig ännu - känslor som snarast har förstärkts sedan dess då vi av jobbskäl har varit särbos den senaste tiden, och jag har känt att vårt förhållande har rört sig baklänges, snarare än framåt.
Jag fick många bra råd och fint stöd i den tråden, så nu tänkte jag komma med en uppdatering (rubriken kanske ger en liten ledtråd 
).
Igår skulle vi fira vår 4-årsdag (en vecka i förväg på grund av annat inplanerat) med en middagskryssning på en av sjöarna här i stan. Jag har fortfarande semester och låg på sängen med datorn på magen när han kom hem från jobbet för att byta om innan vi skulle åka ner till båten. Vi låg och pratade lite och jag hade precis blivit lite sur för att han kritiserade att jag läser Aftonbladet istället för "riktiga" tidningar, när han säger "När vi är på kryssningen hoppas jag att du vill ha på dig en av de här", och tar fram en ask med två ringar!
(Det ville jag.)
Så, som rubriken säger: ÄNTLIGEN! Jag är så himla lycklig just nu, och tänkte dela med mig till er på Bröllopstorget, dels för att ni har hjälpt mig och dels för att vi har kommit överens om att inte berätta för någon annan innan ringarna är storleksändrade (min är lite stor, hans hade han ju såklart provat redan) och graverade.
När bröllopet ska stå är ännu inte bestämt, även om jag får anta att hans tidigare löfte om "innan jag är 35" står fast fortfarande. Men nu har jag i alla fall skäl att hänga ännu mer här inne, förhoppningsvis på ett lite mer aktivt sätt än tidigare.
TJOHOOOOO!
/Junika