• Anonym

    Ska jag kämpa eller inte?

    troll! ;)

  • Anonym

    Om det inte är troll, ber jag så mkt om ursäkt för mitt förra inlägg.
    Jag rekommenderar dig att göra slut omdelbart och hitta en man som är värd dig. 

  • Anonym
    Sara1991 skrev 2013-09-29 22:24:44 följande:
    Hej De första jag tycker du ska göra är att prata med din kille och få hans sida av historien . Så att han får chansen att förklara hur han känner och om det är någonting mellan dem på riktigt. Såg du om han hade skrivit någonting tillbaka till henne ? De kan ju vara så att de inte är någonting mellan dem utan att de bara är hon som försöker förföra honom. Men de är ju omöjligt att veta utan att prata med honom.
    Han skrev ju "vill du ha sex är det också ok" som del av svaret.
  • Anonym

    Ja, att han gick med på det, han planerade det. Räcker inte det? Då är det mycket möjligt att han redan gjort det innan också.

  • Anonym

    Fast flera här försöker ju hjälpa dig med råd? Några skrev troll, men det är det enda "elaka" jag kan se? 

  • Anonym
    Sara1991 skrev 2013-09-29 22:31:11 följande:
    Jag ville bara ha all kringliggande fakta för att få en bra bild över situation och för att kunna ge henne så bra råd som möjligt .
  • Anonym

    Jag sitter mest och gapar när jag läst ifrån den här tråden! Är det verkligen möjligt? Du, lilla gumman, måste skaffa dig lite självrespekt! Den här killen är uppenbart ingenting att ha! Han ska vara lycklig att det finns någon som vill ha honom, men i stället bara trampar han ner dig. Och du finner dig i det. Att vänta med sex till efter ni är gifta, fine, det är helt ok. Men då får det ju faktiskt gälla båda två! Annars finns det, enligt mig, inget att bygga vidare på för er.

  • Anonym

    Jag blir så ledsen när jag läser det här. Och upprörd!

    Jag är en otroligt känslosam människa och skulle aldrig från första början kunna gå med på att min sambo och jag hade ett öppet förhållande, så redan där blir detta svårt att sätta sig in i. Han är min, jag vill vara med honom och bara med honom och jag vill att han ska vara med mig och bara mig. Vill han ha någon annan så skulle inte jag längre vilja ha honom.

    Men okej, du gick med på att han fick vara med andra för att du själv inte ville. Detta är BARA okej om du verkligen känner att det är lugnt, inte för att du känner dig tvingad för pressen av att du själv vill vänta. Han måste respektera dig och dina känslor, tankar och åsikter. Att säga att "antingen har vi sex eller så måste jag få ligga med andra" är INTE en okej anledning. Vill man vänta för att det känns rätt måste du hitta någon som accepterar det och vill vänta med dig. (För jag fick känslan av att det var därför du tillät honom ligga med andra, inte för att du egentligen tyckte det var okej..).
    Sen är det fruktansvärt att han väljer att ha sex med dina kompisar av alla människor man kan välja på. Det är sjukt att du är tillsammans med en kille men att han ligger med dina vänner (och att dina vänner går med på detta.. det känns inte okej från varken honom eller från dem!!!)

     Jag kan också tycka det är okej att min sambo har både tjej- och killkompisar och att han vill umgås med dem. DÄREMOT hade min sambo då vi träffades en väldigt nära tjejkompis (som även var min kompis, det var genom henne vi träffades) som han umgicks med ganska intensivt. Tillslut tröttnade jag. Och då visste jag att de inte hade gjort något. Men jag tyckte det var fel att de såg på film ihop på fredagkvällen och jag satt ensam. Visst kunde de umgås, men jag fick lite känningar av att hon ville mer, eller att hon framförallt inte ville att hans och min relation skulle vara djupare än hans och hennes. HURSOM. Jag bet ihop men så fort vi var tillsammans på riktigt fick han välja. Jag klarade inte av att han hade det förhållandet med henne så jag sa att han fick ta ett steg tillbaka i deras vänskapsrelation eller ett steg tillbaka i vår så vår bara blev en vänskapsrelation. Men jag kan ändå tycka det är okej att han har tjejkompisar, men jag vill vara den han har filmkvällmed /går ut och äter med/ går på bio med. Och bara för att jag inte skulle vilja göra något av det någon kväll, eller för all framtid, t.ex. duscha ihop, så ger det inte honom rätt att gå och göra det med närmsta andra person för att han vill göra det. Det enda det ger honom rätt till är att diskutera det om han ser det som ett problem och så får vi tillsammans hitta en lösning på problemet. Antingen får han låta bli, eller så får jag ställa upp om jag känner mig bekväm med det och löser man inte det så får man ju komma fram till att det inte funkar. Man kan inte tvinga till sig något den andra inte känner sig bekväm med. 

    Jag vet hur skönt det känns "att ha någon" att ha träffat någon och inte behöva ha den gnagande "kommer-vara-själv-för-alltid"känslan inom sig. Men när sådana här grejer kommer fram så tror jag nog det är bättre att vara själv än att känna sig sviken och att inte lita på den man tänkte spendera sitt liv med, för det blir ganska ensamt i längden det med!

    Förlåt för mycket text men kände att jag hade mycket att relfektera över om detta! Hoppas att det löser sig hur det än blir, jag håller tummarna för att du tar ett beslut som känns rätt för dig och att du mår bra av ditt beslut!

    Styrkekramar! 

Svar på tråden Ska jag kämpa eller inte?