Chicita skrev 2013-10-02 10:26:37 följande:
Present ger du vad du vill. Börja med vad den får kosta. Och titta sen vad du kan hitta för det priset.
Oftast köper man något som brudparet har nytta av eller nöje av i sitt gemensamma hem.
Så om du inte vet vad dom har för saker hemma eller vad dom behöver så kan du exempelvis gå till något ställe som säljer kaffe och te på lösvikt och lösa praliner och sätta ihop ett paket med någon kaffesort och någon tesort som dom kanske inte skulle unnat sig själva och en ask med praliner (två av varje sort kanske så dom får smaka sig fram tillsammans
)
Hur du ska bete dig är inte heller så svårt.
Har dom skrivit någon klädkod i inbjudan så går man efter det.
Men det lättaste är ju att du frågar din assistent om det, han kan säkert hjälpa dig att hitta något i din garderob som passar eller så kan han följa med och shoppa kläder till bröllopet om du vill ha något nytt..
Annars kan du bara snegla på dom som är bredvid dig. Hur gör dom?
Och så gör du ungefär likadant.
Att berätta för sina bordsgrannar att man inte har varit på bröllop förut och att man inte riktigt vet hur man ska bete sig kan också vara en öppning för prat. Dom kanske också är lite osäkra och tycker att det är trevligt att inte vara ensamma om det. Eller dom kanske är väldigt säkra och kan hjälpa till och förklara saker som händer.
Om du är osäker på hur man "äter fint" så att säga så be din/dina assistenter hjälpa dig innan.
Ni kan duka fint hemma och ha en liten "övningsmiddag".
Försök skapa trygghet, så du vet vad som kommer att hända.
Prata med din assistent också så får du snart veta hur han och hans pojkvän vill ha det. Alla bröllop ser inte likadana ut och så länge man försöker vara snäll och trevlig så brukar det gå bra
Tack för alla bra idèer!
.
Klädkod är "kavaj" och min assistent har nu valt en klänning som han vill se mig i.
Och som jag också bara älskar att ha.
Han har bestämmt sagt och skrivit i inbjudan att han/dem inte! vill att gästerna kommer i "regnbågens" alla färger.
Han var på ett bröllop då gästerna kom i "regnbågens färger".
Och det uppskattade inte! det paret.
Och inte min assistent och hans blivande man uppskattade det inte! heller.
Det är "för mycket" tycker dem. Det förstår jag mycket väl!
De skrev i inbjudan att om! man ville "hylla" de homosexuella.
Så skulle man skänka pengar till Aids-forskning samt ev. skänka pengar till en homosexuell förening som de stödjer.
Jag har rätt bra koll hur man uppför sig vid middagen (hur man äter fint)
då jag gått hotell och restaurang linjen på gymnasiet.
Men vi skall för "skojs skull" ha en liten övningsmiddag här idag, då min assistents blivande make kommer hit sen.
Det är mer samtalsämnen jag är lite "skraj" för.
Vad får man prata om? / och vad får man inte prata om?
Jag vet att de har en del vänner som dött av cancer, aids, och tagit livet av sig. Samt vänner som råkat ut för tragiska olycker och dött pga det.
Hur skall man förhålla sig, om de pratar om det? De gör det ofta, anser jag.
Jag känner en del av deras vänner.
Så jag kan vara öppen och säga att jag vill ha lite hjälp med att förstå hur ett bröllop går till.
Jag är inte! rädd för att prata med nya människor. Snarare tvärtom.
Min assistent tror att jag är lite "skraj" för att jag vet att det är en sk. "regnbågsbröllop".
Och att jag kanske inte hade kännt samma osäkerhet om det hade varit ett "vanligt" bröllop.
Och visst är det så, han känner mig lite för väl, ibland.
(Men vi har jobbat ihop nära varann sedan 1996.
Så då känner man varandra väl).
Men min assistent tycker jag skall tänka att detta bröllop är ett "vanligt" bröllop.
Och jag skall inte! tänka så mycket på att det är ett sk. "regnbågsbröllop".
För det har inte med saken att göra med, tycker han.
Bröllop som bröllop. säger han. Alla bröllop är olika, utefter parets önskan.
De vill ha ett avslappnat bröllop. Mer som en "vanlig fest".
Tänkte så här ang present.
Jag skänker en liten slant till den förening (Homosexuell förening) som min assistent och hans blivande make hade önskat sig pengar till.
Och lite pengar till en annan förening (Aids-forskning) som jag vet att han/dem tycker om.
(Min assistent och hans blivande man jobbade med de sjuka då han var undersköterska på 80 talet fram till mitten av 90-talet.
Nu jobbar min assistent som personlig assistent och hans blivande man på ett hospis, med äldre/ ungre svårt sjuka).
Sen kommer jag baka 7 sortes kakor att ge bort till dem bägge två.
Och till sist mitt lilla tal där jag skall beskriva vad min assistent betytt och betyder för mig. Samt berätta om vad jag har lärt mig av dem bägge två.
Hoppas det blir bra