ångest med bröllopet...
Jag har varit där du är, ångesten. Egentligen är jag där varje höst. Och nu är det som värst, innan våren kommer med värme och fågelkvitter. Då brukar jag vakna till liv igen efter mina depressioner.
Jag fick reda på att min depression handlade om att min kropp inte producerade ett hormon som heter tyroxin. Denna hormon ska i sin tur göras om till tyronin, alltså något jag också saknar. Kan bara tipsa om att man kan kolla upp det. Sjukdomen heter hypotyreos och har med sköldkörteln att göra och det finns medicin som gör det bättre! Men även om medicinen gjorde det bättre hade jag svårt, och har fortfarande ibland, att få bort gamla tankemönster! Gick och pratade med ett samtalsstöd (tror inte hon var utbildad och därför det hette så) som gav mig olika alternativ att hantera situationen på. Det var stor hjälp att se nya tankesätt och försöka fokusera på ett annat sätt. Jag var innan dess helt emot det eftersom jag 8 år tidigare råkat ut för en psykolog som i princip sa att "det är ingen som vill vara vän med dig" och "det du anser är problem är ju inga riktiga problem". Hon fick mig verkligen att må VÄRRE än innan och dessutom fick hon mig att bli rädd för att gå och prata med någon. Jag slutade dyka upp och slutade svara när hon ringde. Tillslut slutade hon.
Så alltså. Jag menar inte att du ska gå och prata om du inte vill. Utan bara att det hjälpte mig. Även om jag får ångest ibland och det svartnar så har jag lättare att ta mig ur det.
Sen är det klart det är jobbigt nu. Nu ska allt betalas. Allt ska fixas. Man får en enorm press på sig att allt ska vara bra. Men på er dag kommer det där släppa. Och det kommer vara värt det.
Sen fortsätter livet och som med allt annat kommer det också gå upp och ner! :)