Överreagerar jag ang. min tärna?

Jag förstår precis hur du känner, och du är en fin vän som vill inkludera henne i ditt bröllop. Problemet är ju att hon inte alls uppskattar det utan vill "stjäla showen" för dig och det varken får eller ska du acceptera. Som alla andra säger: Det är DIN dag (ch din blivande makes, förstås! ), inte hennes. Om hon tänker göra sin grej utan att hålla de överenskommelser ni gjort kan hon helt enkelt inte vara din tärna. För att fortsätta säga vad andra sagt är din bröllopsdag något du ska minnas med värme och lycka, inte en dag då du måddde dåligt över att din tärna förstörde för dig.

Du får kanske kompromissa lite när det gällr vissa saker, men när det gäller sminkningen ska du inte ge med dig. Har ni kommit överens om en enkel, naturlig sminkning ska hon inte dyka upp i 50-talssminkning (vad är det för infall egentligen?).

Hon påminner lite om ett litet barn som "testar" mamma för att se hur långt hon kan gå. När barn gör så måste man genast visa dem var gränsen går, och det måste du göra när det gäller din kompis.Har ni bestämt en sak en dag får hon inte sms:a någon dag senare och deklarera att on tänker göra på ett annat sätt, det går inte för sig!

Får jag fråga hur gamla ni är? Hon känns väldigt ung och omogen.

Nu ska jag vara rättvis mot dig. Jag förstår att det är svårt för dig att "sätta ner foten", du verkar vara en väldigt snäll och lojal vän. Att skriva att du ska dumpa henne och säga ifrån är väldigt lätt för oss utomstående, men självklart är det inte så lätt för dig som faktiskt måste göra det "på riktigt". Samtidigt är hennes beteende långt ifrån acceptabelt, och du måste fråga dig själv vad som är viktigast nu - att ditt bröllop blir bra och som du tänkt dig, eller att din vän inte ska bli ledsen? Jag kanske verkar elak, men jag tycker inte det låter som att hon bryr sig om ifall du blir ledsen eller inte...

Be din blivande make eller den andra tärnan vara med som stöd, och prata med den här tjejen. Inte i telefon, inte via mail, inte via sms, utan ansikte mot ansikte. Säg att du inte kan låta henne vara tärna men att hon är välkommen på bröllopet som gäst (om du nu vill bjuda henne). Förklara att du inte kan hålla på och tjafsa med henne hela tiden. Om hon ber om förlåtelse och säger att hon ska göra som ni kommit överens om säger du att du förlåter henne (även om du inte gör det, du kan gott verka lite storsint), men tyvärr, hon får inte vara tärna för hon har verkligen förbrukat den chansen nu, även om hon ber om ursäkt. Har du ingen annan väninna som kan ställa upp i hennes ställe? Annars räcker det kanske med en tärna?

Det är inte ditt ansvar att vara "barnvat" åt din väninna, att hon inte har några andra vänner är knappast ditt fel (och man börjar ju så smått förstå varför ). Du och din man förtjänar att få er stora dag, på ert sätt och  utan att en knäpp "väninna" ska förstöra för er!

Lycka till!

Oj oj. Jag skulle kunna vara mamma till er.

Men då förstår jag varför hon beter sig som hon gör (även om jag kan tycka att hon är lite för gammal för allt trams) och att du tycker det är svårt att säga ifrån. Du har inte hunnit få så mycket skinn på näsan än, gumman! Jag menar inget illa, så ta inte illa upp!

Eftersom din blivande make också har ledsnat på din "väninnas" fasoner så tycker jag du ska be honom stötta dig när du pratar med henne. Han kan säga att han också är less på allt det här och att han inte vill ha henne som din tärna. Det är ju faktiskt hans dag också, och han vill se till att allt blir så bra som möjligt även när det gäller tärnor.

Att jag skriver "väninna" inom citat beror på att jag inte tycker att hon är en riktig vän. En riktig vän skulle aldrig bete sig som hon gör. Antingen är hon falsk och elak (hårda ord, men jag vet inte hur man annars ska beskriva henne) eller så mår hon väldigt dåligt. Är hon falsk och elak är hon inget att ha som väninna, utan du mår bäst av att dumpa henne. Det märks så tydligt att hon är en riktig energitjuv som får dig att må dåligt under en period som ska vara glad, rolig och fylld av förväntningar.

Mår hon dåligt är det jättetråkigt, men det är inget du kan ta ansvar för, varken nu eller när allt lugnat ner sig. Du ska starta ditt äktenskap, du ska inte behöva vara hennes "krycka". Du ska ägna din tid åt din nyblivne make och vara lycklig med honom! Hon får söka hjälp hos kurator om hon nu mår så dåligt.

Jag låter säkert hård och jätteeelak, men är det så att hon gör allt detta för att hon mår dåligt, mår hon för dligt för att du ska kunna hjälpa henne. Det verkar gå väldigt djupt, och det måste ett proffs hjälpa henne med.

Kan du lova mig att du tar din blivande make i handen och pratar med din "väninna" och dumpar henne nu?

Innan en massa människor blir sura på mig för det jag skrivit om ålder vill jag bara säga att jag inte tycker att alla 24-åringar är omogna eller att alla 22-åringar är för snälla. De allra flesta i de ålderna beter sig, såvitt jag märker, som de unga vuxna kvinnor och män de är. Och det finns 30-åringar som håller på som "väninnan" här, så det är ingen åldersfråga per se. Jag menar bara att det är troligare att det rör sig om yngre människor i en sådan här situation än om lite äldre.

Så jag hoppas inte jag gjort någon förnärmad nu för det var inte alls min avsikt!

Det är bättre att prata ut via sms än att inte prata ut alls! Det var väldigt bra att du tog mod till dig och sade ifrån, nu kan du förhoppningsvis lägga allt det där strulet till handlngarna (och börja koncentrera dig på allt annat som kan strula till sig ).

Det var verkligen storsint och fint av dig att ge henne en chans till, jag vet ärligt talat inte om jag hade kunnat det. Var bara noga med att hon inte får upprepa sitt beteende, börjaar hon tjafsa igen får du lov att ta bort henne från bröllopet. Det är en bra egenskap att kunna kompromissa, och det gjorde du bra, men du ska inte behöva göra det mer nu tycker jag. Nu är det DIN show. Hon får vara "Sideshow Bob".

Så bra att vi kunde hjälpa och stötta! För mig var det självklart att stötta dig, hon gjorde ju så totalt fel medan du bara ville vara hennes vän. Jag är glad att ni har lyckats enas nu!