Post Wedding Depression - depression efter bröllopet

Hej! Nyregistrerad här, men kunde inte hålla mig från att svara på ditt inlägg. Jag är inte gift än (hösten 2016.. ugh så lååååång tid kvar) men jag kan ju svara ändå. Jag tror inte att du är ensam om att känna så. Jag tänker att iom all stress och allt fokus du lagt på bröllopet har det blivit en del av dig och nu när det är över blir det som att  någon lämnat dig. Risk finns att du har gjort bröllopsplaneringen till en del av din jag-identitet och där del delen som tidigare varit i fokus försvinner blir du förvirrad och har svårt att förhålla dig till verkligheten. Detta fungerar på samma sätt som vilken "identitetskris" eller break-up som helst. Du måste finna dig själv igen och skapa en ny jag-identitet! Skaffa ett nyss projekt (ett mindre hektiskt projekt) som att börja plantera blommor, dansa eller snickra. Gör om ett rum och involvera din äkta make! (GRATTIS FÖRRESTEN!) och se fram emot smekmånaden! Ta farväl av bröllopsdagen och fokusera framåt. Så småningom kommer du vara glad igen, absolut, det är en väldigt vanlig psykologisk process du går igenom. Ta det lungt, du är inte konstig! Så: nya projekt, ny identitet, ny status på facebook (hähä) och håll ut!

Jag håller med om varenda ord här! Och även jag säger ett stort grattis till er TS :)

Många spenderar lång tid, mkt pengar och lägger ner ett stort engagemang på sin bröllopsplanering och då är det inte alls konstigt att känna en viss tomhet när det hela är över. Och det går snabbt! En dag, sedan -poff- så är det förbi. Du regaerar inte alls på något konstigt sätt, utan helt normalt skulle jag säga. Och du är definitivt inte den första nygifta som startat en sån här tråd på BT. Alla får dock alltid samma svar - försök gå vidare och hitta nya projekt att lägga din tid på. Det kan vara allt från en ny hobby, en gammal hobby till att omorganisera garderoben, planera för en kommande födelsedag, midsommar, bröllopsresan eller vad som helst.

Försök dock att inte tänka så hemskt mkt mer på bröllopsdagen, för det är ju inte alls roligt om du ska peta i det alltför mkt och på så sätt lyckas gräva fram "fel" som egentligen inte finns där. Lyssna på era gäster och lita på vad dom säger, att dom hade det trevligt. Hade du och din make en bra dag? Dåså, det är huvudsaken! :)

Nej, jag förstår dig inte alls :) Jag tyckte det var så skönt att få lägga sig på kvällen. Jag kan se på bilderna från bröllopet men jag saknar det inte och jag får ingen speciell känsla mer än att två personer som var där skulle inte ha fått en inbjudan...  Smekmånaden blev 6 veckor senare och vi ville inte åka direkt efter heller.

Uh! Vad hände? Nyfiken i en strut.. Jag var på min mosters bröllop för två år sedan och då blev det slagsmål och samma man som var delaktig i slagsmålet raggade på både mig och min mamma, tills vi sa åt honom att vi var mor och dotter. Då la han av. Att hennes man och min fästman var med på tillställningen verkade dock inte röra honom i ryggen... Vissa människor alltså...

Jag hade precis samma känsla. Hela hösten faktiskt... Det är klart att det blir jobbigt när all energi och tid man har lagt på att fokusera på ett enda projekt plötsligt är förbi.

Det enda jag kan trösta dig med är att det går över. Tillåt dig att känna som du känner, men fokusera inte för mycket på eller försök hitta fel på bröllopdagen. Låt det ta sin tid att hitta upp igen. Om du kan hitta ett annat projekt som engagerar dig så kan det hjälpa, men det är inte säkert. Mina känslor gick över när jag slutade fokusera på att jag mådde dåligt, men det tog tid, mycket längre tid än jag vill erkänna :)

jag har inte gift mig ännu, men jag kommer nog bli deppig efteråt, och mest troligt för att jag har en tendens att förvänta mig att saker ska bli helt underbara, men sen när eventet, eller saken skett.. ja då var de inte så speciellt, och då bli ja deppig. 

en del säger ju att "ja men ditt bröllop kommer bli så perfekt så!" ja kanske i andras ögon, men jag förväntar mig vissa känslor och tankar från mitt eget håll, och tänk om jag känner sen att "jaha.. var det bara det?" typ. 

och så genom att jag själv planerat allt hitills (sen 2012!, gifter oss nästa år) så har jag ju lagt mycket in i det! 

så ne - du är inte den förste eller den siste som känner tomhet och PWD. men som andra säger - hitta en ny grej att pyssla med! och grattis till giftemålet! :D

vad menar du med "vad hände"?

"(...)två personer som var där skulle inte fått en inbjudan" Du behöver inte svara om du inte vill! Var bara nyfiken. :) 

Det hände ingenting. En tjej är jag inte längre vän med och den andra var makens jävla morsa. Hon stod aldri gpå gästlistan förräns det skulle skickas ut för maken tyckte det var bäst att ge henne en inbjudan för husfridens skull. Vilket i mina ögon inte är en ursäkt av något slag. ritkigt fjantigt. Och det sa jag också ;)

Hej!

Jo jag försöker se frammåt, och ja vi hade en toppendag, men det retar mig liiiite att folk gick hem vid 23-24. Men folk var väll trött även vi kan jag säga. Men när vi städade dagen efter var det så tungt, gick och grät hela tiden för att allt var över. Det sa poff, hela dagen gick så snabbt.
Men jag försöker att planera, vi fick väldigt mycket sprit över så jag vill faktiskt ha en fest efter vi kommit hem senare i Juni och jag tror det kan vara kul att samla ihop alla vännerna på brölloppet igen och bara träffas igen och dricka och ha trevligt.

Men det känns tomt. Jättetomt och trist. Rätt om hela dagen var kalas och jag trivdes jättemycket så känns det som en suddig dag där allt gick så fort.

Jag trodde jag var ensam om att känna så. Hela dagen gick så fort och jag skulle så gärna vilja göra det igen! Sen så precis som du sitter jag söker efter fel och saker jag kunde gjort annorlunda. Jag hoppas det går över, det hjälper inte att vi ska på bröllop senare i sommaren för då tänker jag att dom kommer ha gjort det så mkt bättre än oss osv.. helknäppt!

Hej Jessica, 

Jag är journalist på Svenska Dagbladet och söker någon som har upplevt post wedding blues - sorgsenheten man kan känna när den stora dagen som man planerat och väntat på är "över". Skulle du kunna tänka dig att medverka i en intervju (anonym går bra)? Tänker att det är bra med någon som har fått lite distans till sitt bröllop. Varmt välkommen att höra av dig till mig på idag@svd.se Bästa hej! Linnea