Stressad så in i h*vete!

Vi gifter oss också på lördag, men vi har inte fullt så mycket runt omkring (förutom två barn under tre år...). Men ja, bara den vanliga planeringen ger mig magont ungefär varannan kväll. Dygnet har för få timmar och även om vi har massor med folk som hjälper till så oroar jag mig över att vi inte ska lyckas förmedla vad det är de ska göra, så de ändå står som frågetecken när det är dags (och detta trots att det är dugliga, coola och bröllopsvana människor vi pratar om...).

Känner igen klänningsproblematiken... kul att vara fin, men senare på kvällen vill man kanske mest vara bekväm? Men jag tänker att det bara är en kväll, det kan kvitta om det klämmer lite. Jag tar med lågskor ifall fötterna strejkar framåt småtimmarna.

Har beställt en blomsterkrans till håret - hur kommer det att se ut när den sitte rpå? Fint eller pannkaka? Gah... Kommer ungarnas beställda skor att passa? Kommer kökspersonalen att hinna med allt de ska? Kommer min pappa att hålla tal och hur fan kommer det att låta? Kommer min asociala storebror att stå ut vid middagsbordet mellan min och makens fastrar? 

Hade det gällt någon annan hade jag bara tyckt att de ska chilla, vad spelar det för roll, och det löser sig, men det är svårt att hålla distansen när man själv är ansvarig.

Men DET KOMMER ATT LÖSA SIG, jag lovar