• Chicita

    Bästa vänner och besvikelser (LÅNGT)

    Anonym (Boven i dramat) skrev 2014-05-27 16:29:22 följande:

    Helst av allt skulle jag vilja göra om allt, faktiskt. Ta revansch. Ordna en fruhippa själv om några månader. Men hur föreslår jag det utan att trampa någon på tårna? 
    Och hur pratar man om att det kanske inte var perfekt för mig men jag är tacksam ändå? Tiger ihjäl det?

    Det känns märkligt att man pratar om allt vänner emellan, men i detta ska jag ljuga mig blå oavsett vad jag egentligen känner. Kan jag inte älska mina vänner trots att de missade målet litegrann just denna gång? Kan inte mina vänner älska mig trots att jag inte känner att en "vanlig" möhippa är rätt för mig? 

    Om ni läst såhär långt så vill jag bara tillägga att tankar och funderingar mottages tacksamt. 


    Jag kan förstå din besvikelse.
    Det hade nog blivit samma för mig... en sån där "så här ska en möhippa vara"-tillställning utan att över huvud taget tänka på mig. Om det inte hade varit för att jag och min bästa vän blev så osams att jag sparkade henne från tärn-rollen några månader innan (delvis för att hon tyckte att det var jätteroligt att springa runt och "hota" mig med allt jag skulle få göra och som hon visste att jag mådde dåligt över) 

    Hur ärlig du ska vara mot dom... tja det beror på vilken typ av vänskap ni har.
    Själv hade jag nog försökt vara noga med att påpeka hur mycket jag uppskattade deras engagemang och ansträngningar, men inte sagt särskilt mycket om aktiviteterna, och om dom frågade så skulle jag nog ha sagt typ "det är inget som jag hade valt själv, men jag är glad över att ni slog på stort / arrangerade dagen oavsett vad vi gjorde"

    För att inte trampa dom på tårna i onödan så skulle jag kanske inte ha kallat det för fruhippa.
    Jag hade istället bjudit in till en "tack för allt"-dag eller liknande.
    Kanske en dag då du visar bilderna från fotografen och sen anordnar lite roliga aktiviteter (alltså roliga för dig) och liksom bara visar dom vad du gillar - utan att gnugga deras näsor i det.

    Sug åt dig att du har vänner som i alla fall la ner tid, pengar och förhoppningsvis lite omtanke på dig.
    Dom kanske gjorde en dag som dom tyckte att du behövde även om det inte var vad du önskade.
    Deras tanke kanske var "en dag där vi skämmer bort henne" istället för "en dag där vi gör massa häftiga grejor. Men att du tolkade det som "en dag där dom inte brytt sig om vad jag är för person".
    Och med det menar jag inte att du är otacksam, bara att ni antagligen ser helt olika på anledningen till varför dagen hade det här upplägget :) 


    Med tiden så kommer du säkert kunna prata mer öppet med dom. 
    Men just nu så tror jag att du mår bättre av att bara låta det passera (inte ljuga och säga att du är jättenöjd, men bara inte prata om det) och slippa eventuellt bråk som kan uppstå.

    Kram :) 

  • Chicita

    Ja satsa på en underbar bröllopsdag - det är ändå den ni kommer att minnas sen :) 


    Bröllop brukar vara en tid då man omvärderar vänskaper. Så det är inget ovanligt i det här, folk beter sig inte som man förväntat sig. 
    Och då får man (när man har tid, ork och lust) sätta sig ner och fundera hur man ska gå vidare med den vetskapen man nu fått. 
    Skaka av sig och gå vidare är ett alternativ som verkligen är värt att överväga :) 
    Men ibland upptäcker man att vissa vänner inte är några egentliga vänner, utan bara folk man umgås med

  • Chicita
    Sofie R skrev 2014-05-28 16:21:37 följande:

    "Då åker jag hem direkt"

    Det tycker ju åtminstone jag är helt fel! De försöker fixa en kul dag för dig. Och många gånger är en möhippa inte bara puttinuttigt o rosaskimrande. Det finns en lång tradition av att det ska va lite pinsamt eller som i fallet med paintball, lite smärtsamt. Men i grund och botten handlar det om folk som försöker göra något kul för blivande bruden. Det tycker åtminstone jag att man ska va tacksam för. Så jag är faktiskt mer inne på Chicitas linje! Och man går inte hem o surar som en unge för att dagen inte vart allt man någonsin drömt om!


    Konstigt att du håller med mig i så fall eftersom jag sa precis samma sak till min så kallade "kompis" som tyckte att det var viktigare att ha en möhippa som HON ansåg att den skulle vara - utan en tanke på hur dåligt jag mådde av att ens tänka på att det kunde bli så.


    Jag har blivit mobbad i så många år av min uppväxt och så illa att jag försökte ta livet av mig 3 ggr innan jag ens gått ur 5:an.


    Att då gå igenom nästan samma sak på MIN möhippa för att ANDRA ska få ha kul på min bekostnad tyckte jag inte var någon bra idé.
    Så jag sa faktiskt precis så... 
    Jag går hem - och så kan ni stå där och skämma ut varandra om ni tycker att det är roligt, om det är så att ni försöker hitta på sådana saker.

    Det finns inga regler om att det måste vara pinsamt eller smärtsamt.
    Det ska vara en dag som handlar om bruden, en dag att minnas, att ha trevligt och umgås med sina vänner. 
    Och då är det ju faktiskt bra att göra något som bruden uppskattar och inte bara köra på i sina egna tankar om "hur det ska vara".
    En dag som handlar om bruden - och man inte har tänkt det minsta på om bruden kommer att ha trevligt... Tja då kan man faktiskt börja fundera på hur bra vänner det är.
    Var möhippan planerad för bruden eller för dom? Egentligen alltså... 

  • Chicita
    Maj12 skrev 2014-05-29 13:12:09 följande:

    Nu kommer jag bli portad....... :))

    Men nu kan jag inte va tyst längre. Herregud ni (inte alla) beter er som min 6åring, hon tror också att hon ska va i centrum hela tiden!!! Ni är vuxna och bara för att ni ska gifta er så tror ni att allt ska kretsa runt er!!! Och det bästa av allt inte runt era män utan bara er brudar!!!! Denna dag är speciell och jätte stor för er men den är inte särskilt speciell för alla andra dom har ju faktiskt egna liv, tro det eller ej. Va glad över att du har vänner som ordnade något över huvudtaget, för som du beter dig så kanske du inte har så många kvar sen.

    Undrar faktiskt ofta när jag läser på det är forumet (inte alla bara vissa) vad det är som får vissa vuxna människor att tro att bara för att ni ska gifta sig så stannar hela världen.??

    Hade jag betet mig så hade min sambo kastat ut mig för länge sen!


    Och jag kan undra varför vissa tror att man inte har rätt att ha och uttrycka dom känslorna man har utan man bara ska lägga sig flat och vara tacksam...

    Visst finns det vissa som har extrema krav på omgivningens engagemang. Men de flesta uttrycker bara undranden - "ska det vara såhär - är det jag som hade för höga krav?"

    Här är det en blivande brud vars vänner engagerat sig för att ge henne en minnesvärd dag, en dag där dom gjort massa "tjejaktiviteter" och som säkert många tjejer hade sett som den ultimata möhippan.
    Men dom har glömt bort (eller struntat i) att hon inte har något som helst intresse för den typen av saker. Hon hängde med, försökte hålla en bra min och vara just tacksam för att dom hade anordnat något över huvud taget.

    Men hon har ändå rätt att vara besviken på att dom hade glömt bort henne i firandet.
    Som hon skriver, hon kände sig som en gäst på någon annans kalas. Dom hade lika gärna kunnat fira någon av dom andra tjejerna.
    Även om jag kan förstå dom tjejernas tanke bakom det här (en dag där dom vill skämma bort sin vän och ha en tjejdag) så kanske dom hade kunnat ha en aktivitet där dom tänkte på vad hon skulle tycka vara roligt - även om inte dom tycker att det är så kul själva. Det hade säkert inte kostat mer att ha en möhippa där bruden står i fokus (vilket är meningen med hela grejen eftersom det är bruden man firar) som att ha en dag där alla utom bruden har roligt...

    Att du inte kan se skillnad på någon som är lite ledsen och besviken, men som inte vill såra sina vänner och därför ventilerar här där andra kanske kan förstå hur hon känner - och någon med extremt höga krav och som tror att allt kretsar runt henne... tja...

Svar på tråden Bästa vänner och besvikelser (LÅNGT)