Hjälp mig, Tänk om man blir besviken av frieriet ??

Är det inte en motsägelse att på samma gång bli överraskad och få det precis som man vill ha det? 

Romantik är inte bara de stora gesterna (även om de också är fina) utan i vardagen. För mig. Att min sambo vill planera framtiden för mig, att han lagar
3-rättersmiddagar ibland, att han köper hem vin på en fredag och kliar mig i nacken när vi kollar på TV.

Glöm inte att se allt din kille gör för dig när du tittar efter sagoäventyr. Lycka till med den stundade förlovningen!! :)

Jag tror att du kanske måste acceptera att ni är olika, ofta är det ju också olikheterna som gör att man kompletterar varandra så bra. Jag antar att din kille visar sin kärlek på andra sätt? Min fästman är till exempel väldigt kramig av sig men har inte lika lätt att uttrycka sin kärlek i ord som jag har.

Angående frieriet. Ja självklart önskar de flesta ett överraskande, välordnat, genomtänkt, finurligt, kärleksfullt, pirrande, sagofrieri men jag tycker att man inte får glömma det viktigaste: Att man faktiskt får frågan med stort F. Tänk så underbart att någon älskar dig så mycket att han är beredd att spendera resten av sitt liv med dig! :)

Nu låter jag kanske väldigt hård, jag förstår absolut känslan av att vara besviken när man har höga förväntningar men det är svårt att styra andra människor. Du kan bara påverka dig själv och dina egna känslor och förväntningar.

Jag och min sambo har också väldigt olika sätt att uttrycka att vi älskar varandra. Jag köper små presenter, blommor (fast de är nog lika mycket till mig själv) och visar att jag tänker på honom när vi inte är på samma ställe. För honom är årsdagar fullständigt oviktigt, jag har vissa år köpt mina egna julklappar från honom och mycket annat.

Men han har andra sätt att visa kärlek på. Jag har fått inse att han inte kommer överraska mig med blommor och presenter om jag inte ber honom om det. Istället gör han om alla sånger så de handlar om mig, han går omkring och sjunger mest hela tiden (även fast han inte har ens tillstymmelse till sångröst). När jag är trött och nere kan han antingen stoppa om mig i soffan eller bjuda ut mig på middag.

Jag kommer ihåg när jag insåg att han inte skulle överraska mig på de sätt som jag gör med honom, och precis som du blev jag ganska uppgiven ett tag. Men jag vet att det finns hopp, han köper egna julklappar nu, eller låter mig bestämma vad jag vill ha (jag är väldigt dålig på att bli överraskad, jag får panik).

Lättast är att förklara för honom hur du känner, och ta reda på hur han visar sin kärlek. För mig är det absolut viktigaste min sambo kan ge mig tid. Tid då vi bara umgås vi två, då struntar jag i presenter och blommor. Jag älskar honom för den han är, inte för den han skulle kunna vara.

Nej nej nej! Om det är han som ska fria så låt han bara göra det. Jag är en person som har rätt stort kontrollbehov och jag planerade frieriet/förlovningen och visste vad som skulle ske. Men jag HATAR överraskningar men här så skulle jag bara ha låtit det vara. Det är en stor sak jag ångrar :) Så av egen erfarenhet så låt det bara komma eller så friar du. Jag har sett många frierier på t.ex. youtube (de flesta är inte bra haha) och får sån ångest.

Plättis skrev precis det jag tänkte. Älskar du honom för den han är? Isåfall borde du inte vilja förändra honom. Jag och sambon är båda väldigt romantiska, men det är viktigare för oss att laga en god middag tillsammans och tända ljus och drunkna i varandra, än att överraska varandra. Jag köper mer presenter och hittar på saker än vad han gör, men jag accepterar att det är så. Jag gör det inte för att få tillbaka något, utan för att jag vill ge honom det.

Om du vet exakt hur du vill bli friad till så får du nog säga det till honom. Han vet ju inte exakt. Eller inte alls kanske. Min sambo friade i somras trots att vi bestämt att vi ska gifta oss. Han frågade med en ring jag redan hade, och jag blev hur överraskad som helst och tårarna rann. Nu hade jag ingen dröm om hur det skulle vara, men hade jag haft det är jag säker på att jag tyckt att det var bättre som det blev. Det var ju hans tanke, han hade planerat och förberett. Det var värt mer för mig än något storslaget filmfrieri

jag som redan är gift och är det för andra gången i mitt liv kan säga så här

Du har ingen som helst aning om hur du reagerar den dagen han friar till dig. 

Du kan planera, tidpunkter, platser, mat att äta, kläder, frisyr, vem du ska ringa osv osv i evighet

Men du har inte en susning om hur du reagerar förrän där och då. 

Du kanske är så fullt upptagen med att beundra din perfekta planering att du missar hela frieriet?
Du kanske inte alls blir sådär gråtmild och hysterisk som du tänkte dig, du kanske knappt reagerar? 
Du kanske inte alls känner dig fin i kläderna du planerat att ha på dig och under frieriet kanske du bara tänker på hur fet du känner dig i dom där jeansen? 
Du kanske bara känner tomhet när det väl händer för nu har du ju fått precis det du velat men du får en gnagande känsla av att det var DITT frieri snarare än HANS frieri........    ? 
Du kanske blir så hysterisk och till dig att du svarar nej ? 
Du kanske blir så glad att du gråter och skriker och tjuter och får ont i magen och måste bajsa bakom en sten akut? 
Han kanske blir så nervös att han fumlar, tappar ringen, gråter och snörvlar som ett barn och inte får ur sig dom orden han tänkte sig och kan bara sträcka fram ringen med ett hulkande... ? 
Han kanske fullständigt missar hela romantikgrejen och halar fram ringen vid ett helt annat tillfälle än ni tänkte er? 

Osv osv osv

Alltså finns det gott om chanser/risker till att du till syvende o sist inte kan få det exakt som du vill  eftersom din och hans egen reaktion är en av ingredienserna i planeringen. 

Slappna av  helt enkelt. 

Lita på att din kille gör frieriet till det bästa du nånsin har upplevt. 

Vad är viktigast egentligen -  att du får det som du vill?  Eller att han friar? 

Jag har hela mitt liv drömt om ett romantiskt frieri, hur han skulle gå ner på knä och hur det skulle kännas, och naturligtvis även det efterföljande drömbröllopet i kyrka.

Min blivande är världens underbaraste, men superromantisk är han inte.
Det slutade med att jag friade till honom istället, med frukost på sängen och röda rosor, och nu ska vi ha en borgelig vigsel utomhus.

Men det viktiga är att jag får gifta mig med honom, inte att allt blir som man tänkt sig :p

Inom min utbildning har jag bland annat läst om det som brukar kallas "kärlekens olika språk". En del människor uttrycker kärlek med ord. Andra använder mest fysisk beröring för att uttrycka kärlek. Ett annat sätt kan vara det du beskriver, gester, presenter och överraskningar. En del uttrycker sig hellre med handlingar, som att skotta av den andres bil på morgonen (jo jag är norrlänning).
Alla är olika och man kan "behärska" flera av dessa "språk". Men det är också viktigt att veta att man oftast förstår bäst det/de språk man själv använder.
Jag som är en ord- och beröringsperson när det kommer till att visa kärlek måste ibland påminna mig om att min man som är en handlingsperson. Han visar jättemycket kärlek i små vardagshandlingar som att sopa av min bil eller köpa hem just det teet som jag älskar när han råkar hitta det - han älskar mig lika mycket som jag älskar honom, men han visar och uttrycker det på ett helt annat sätt. Jag skulle "fatta" snabbare om han sa "jag älskar dig" istället för att sopa av bilen åt mig, men jag kan inte göra om honom och han kan inte göra om mig.
Mitt råd till dig ts skulle vara att bli medveten om vilka språk din sambo använder för att visa kärlek (han kanske också är en sån där praktisk handlingsperson?) och se det, i stället för att vara besviken över att han inte pratar samma språk som du. Men om ni båda lär er vilket språk den andre förstår bäst kan ni ju också prova att någon gång ibland använda den andres språk. Jag tror dock inte att det är realistiskt att förvänta dig samma nivå på överraskningarna som du själv håller - du verkar extremt kreativ, vilket ju är fantastiskt - alla visar vi kärlek på olika sätt. Hoppas att ni förlovar er och att det blir ett minne för livet för er båda, oavsett hur det går till.

Jag förstår hur du menar TS, jag har också ofta önskat att min m2b var lika finurlig som jag och överraskade på samma sätt! Jag är en sån som ger små personliga presenter ganska ofta, ordnar stora överraskningar när han fyller år och kan leta i flera månader efter den PERFEKTA presenten till honom!

Jag fixar, donar och ordnar så att han får roliga upplevelser och överraskningar och själv vill jag ju också bli överraskad ibland!
Men sambon är inte ALLS sån, jag har ALDRIG fått en blomma och överraskningar röjer han själv direkt, men jag har lärt mig och har förstått att han gör det av kärlek - för han vill att det ska bli rätt!
Jag kan tycka att det är roligare att få något som han valt själv och så vet jag inget om det förrän det händer, men hans "kärleksspråk" som Knyttet skrev om så fint är att han vill ge den perfekta grejen istället! 

Ett exempel: 
Jag är en kattmänniska och precis när vi blev ihop blev jag tvungen att avliva min katt då hon blev sjuk. Jag berättade ofta för sambon hur mycket jag saknade en fluffig liten vän där hemma. Han ville ge mig en examens-present när jag var klar med en utbildning och berättade tre veckor innan att han ville överraska mig med en katt!
Jag blev först lite irriterad och tyckte att det hade varit så himla mycket roligare om det plötsligt bara satt en katt med en rosett kring halsen när jag kom hem!

Men nu fick jag istället välja katten själv och han hämtade hem henne.
(Hade han inte berättat för mig så hade han troligtvis köpt en raskatt som han vet att jag tycker är fin, självklart hade jag blivit glad för vilken katt som helst, men jag har jobbat på katthem och vill hellre ta hand om katter som haft det svårt som behöver lite extra kärlek och ompyssling). 
Nu i efterhand är jag så himla glad att jag fick välja själv, för då fick jag ju PRECIS rätt katt! Så han "förstörde" överraskningen för att han ville ge mig den perfekta presenten och det är det värt :) 

Som Knyttet skrev så pratar ni nog bara olika kärleksspråk, men älskar varandra lika mycket för det :) 

Med dina förväntningar på hur allt skall gå till så kommer du nog att bli besviken när dagen väl kommer. Målar man luftslott så spricker den bubblan ofta