När vi var på samtal med prästen så frågade han oss om vi ville knäböja vid bönen, han förklarade att det var lite på väg bort. Jag tyckte att det "kunde vi väl" göra och frågade min blivande som mumlade något till svar. På vägen därifrån så upplyste han mig om att han egentligen inte ville men inte vågade säga något. Så nu undrar jag hur ni andra gjort. :P
Jag visste inte att det var ett alternativ. Vi knäböjde inte, och vi blev inte tillfrågade om vi ville göra det.
Personligen hade jag gärna gjort det, för om inte annat så hade det varit en kort stund av lindring för mina stackars fötter som gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen (problem med en fot som är opererad massvis med gånger).
Om din blivande inte vill göra det, så kontakta prästen och säg att ni har ångrat er.
Men det kan dels vara en fin sak, är man i kyrkan så kan man ju i alla fall försöka delta i prästens gudstjänst fullt ut :)
Det är ju en traditionell sak att knäböja och det kan vara roligt att ha varit en del av den traditionen om den nu är påväg att dö ut. (om ni tänker er 20-30 år framåt när ni kan se tillbaka och berätta för eventuella barn som ska gifta sig att "när vi gifte oss så...")
Och det kan även vara ett ljuvligt tillfälle att få vila fötterna en kort kort stund och kanske bara kunna slappna av och inte behöva spänna sig så dant.
Glöm bara inte att kolla så det inte sitter några lappar kvar under skorna ;)
Ja, det är en obligatorisk del av vigselakten här så det är inte något vi funderat på ens. Kan ju vara skönt att få vila fötterna en stund också ;)
Vi gifte oss borgerligt, men på alla kyrkliga vigslar jag har varit på har brudparet knäböjt under bönen. Visste inte att det kunde vara ett val att göra på annat sätt 
Men om prästen nu har "kapitulerat" och gett er valet så tycker jag absolut ni ska känna att ni kan välja efter eget tycke och smak. Om din blivande man inte känner sig bekväm med knäböjandet och du inte känner att det spelar nån roll för dig så kan ni ju låta bli, det är bara att ringa prästen och säga att ni ångrat er.
det är en obligatorisk del av vigselgudstjänsten. Att man knäböjer har ju inget med tradition att göra eller något man bara gör utan det har ju att göra med att man knäböjer inför gud och tar emot välsignelse . Det är ju liksom hela vitsen.
Så det var inget som ens diskuterades när jag gifte mig i kyrkan utan vi blev bara upplysta om att det ingår och si och så här gör man. Nu jobbar jag delvis i kyrkan så nu har jag också förklaringen på varfr man gör det.
Öh, ja! Hade för mig att det är obligatoriskt.
Vi knäböjde inte, det kom aldrig upp under samtalen med prästen heller.
För oss var det en självklarhet och en obligatorisk del i vigselgudstjänsten. Man knäböjer, så vi knäböjde. Jag har aldrig varit med om ett brudpar, som gift sig kyrkligt, som inte gjort det.
Vad olika det kan vara...
Vi gjorde inte det, jag frågade om det var en bit vi fick skippa och det fick vi.
(vi gifte oss i kyrkan)
Jag kände mig inte bekväm med det i min stora otympliga klänning.
Hade faktiskt ingen aning om att det brukade vara obligatoriskt.
Det hör till och de flesta gör det, enligt min erfarenhet. Har man skäl, exempelvis medicinska, att slippa så får man förstås slippa.
