Fundering om möhippa

Jag gjorde i princip tvärt om.
Jag sa "jag ställer inte upp på några pinsamheter. Om ni vill ha en förnedringshippa så kan ni förnedra varandra - för då åker jag hem"

Så jag ställde krav på vad jag INTE tänkte ställa upp på.

Jag hade två tärnor, först var det min bästa vän och min äldsta svägerska. Min bästa vän tyckte det var jätteroligt att göra mig orolig och ledsen och dessutom ville hon att jag skulle byta tema då hon inte gillade det vi skulle ha så jag bad henne dra åt h-vete 
Men innan det hade jag haft ett snack med min äldsta svägerska och talat om vad jag absolut inte gick med på och sagt att om dom skulle ordna en hippa så hoppades jag att hon styrde upp så att det inte blev något sånt pga hur min "vän"betedde sig.
Svärmor hade listan på alla vi skulle bjuda in till vigsel och middag. Så det var enkelt för henne att få tag i den om hon ville...

Jag var dessutom övertydlig på att det inte var några krav för mig att få en möhippa och att jag och maken skulle bli mer än nöjda att bara få en lugn kväll hemma hos någon av dom med lite spel, snack och gott att äta, men att vi inte ens förväntade oss det.
Allt för att dra ner på pressen på dom 

Vi pratade inte på lite drygt ett år, sen tog vi upp kontakten igen, men då jag inte riktigt kände att det var på bådas villkor så lät jag det rinna ut i sanden.
Om inte jag ansträngde mig för att hålla kontakt så blev det liksom inget. Och när vi pratade var det bara om hennes problem. Mina problem (om jag hade några) bagatelliserades och så kom vi in på hennes varje gång. 
Orkade inte med en sådan energitjuv...

I dag har vi sporadisk kontakt. Vi kan prata lite på nätet och om vi råkar hamna på samma ställe så kan vi ha kul ihop, men vi umgås inte som vi gjorde tidigare