• Caj

    Finns det någon mer som mådde dåligt innan möhippan?

    Hej.

    Mina fina vänner ordnade  världens snällaste möhippa. Och jag känner mig så otacksam och löjlig som skriver detta Men, så dåligt som jag mådde dagarna innan och speciellt dagen innan så sitter det i och tar överhand även efter möhippan är gjord. Jag hade sån grov ångest dagen innan. Ingen ville prata med mig alla ljög och att mina närmaste såsom min kille och min mamma var de som ljög oxå och dessutom skulle bre på lite så jag absolut inte skulle veta något. På bekostnad av vad..,. morr ....

    Inte för att jag ville att de skulle avslöja något men de hade inte behövt att lägga till detaljer som gjorde det helt omöjligt att veta något. Idag känner jag mig mer arg o sviken än glad över allt roligt jag fick göra.. Är jag knäpp då? Någon mer som känner som jag... Jag är ju glad att de gjorde något men hade det vart så farligt om jag hade kunnat ana något... jag skulle ju inte veta men jag hade kunnat få ana för hur kul är det att göra någon så illa bara för det SKA ju vara så -det får du tåla... fy faaan va jobbigt det var.


    skönt att det är över.
  • Svar på tråden Finns det någon mer som mådde dåligt innan möhippan?
  • Plättis

    Mina nära och kära håller på som bäst med det just nu. Hotar med att vi ska köra paintball och att jag ska få göra massor av förnedrande uppgifter på stan etc. Jag vet i och för sig att min kusin som håller i möhippan aldrig skulle låta dem göra något elakt som jag inte kan vara med på (har en skadad axel och väntar på tid för operation, förmodligen efter sommaren).

    En av mina vänner sa förra veckan att de skulle ha ordnat den svinigaste hippan världen sett om det inte vore för att min kusin sagt ifrån. Till henne har jag förklarat att jag mest av allt önskar mig en trevlig dag med mina närmaste tjejer, och hon har i sin tur sagt att det är upp till mig hur packad jag vill bli.

    Så på det stora hela känns det bra, men av och till får jag panik eftersom jag är lite tveksam till inställningen hos några av mina närmaste. De vill att jag ska vara rädd och nervös, och det uppskattar jag inte.


    Per aspera ad astra, ad infinitum.
  • Chicita

    Jodå... här är en tråd jag skapade för länge sedan angående vi som inte ens ville ha hippor:


    gamla.brollopstorget.se/Forum-14-11/m4046497-3.html
    --------------------------------------------------------------------------------------------


    Och här pratar vi om dom där tärnorna som inte riktigt förstår att dom lägger massa stress och press på den som ska gifta sig


    gamla.brollopstorget.se/Forum-22-67/m4088396.html
    -------------------------------------------------------------------------------------------

    Jag sparkade en av mina bästa vänner från platsen som tärna (står om det i trådstarten till länk nr 2) delvis för att hon höll på att retas och trissa mig hela tiden om vad jag skulle få göra för pinsamma saker och vilka kläder jag skulle få ha osv osv. Och även fast jag sa till på skarpen flera gånger att hon gjorde mig ledsen och stressad, att mitt magsår till och med hade gått upp - så fortsatte hon "för det hör ju till"...


     


    Så... jag vill alltså bara visa att du inte är ensam, det här är något som har hänt och diskuterats i flera år. Och om vi fortsätter diskutera det så kanske framtida brudar slipper den här pressen :) 

  • Anonym (Caj)

    Hej igen. Tack va skönt att fler reagerar. Ja precis som du säger det är så mycket stress o press ändå inför bröllopet så man behövde verkligen inte den stressen o ovissheten. O även om det nu var en jättesnäll möhippa så mådde jag så dåligt innan av allt smussel o utanförskap och spänning och alla löften om pinsamma saker man ska göra men som ändå inte blev...och någon sa att det helt plötsligt var helt ok att lägga ut allt på facebook som man hade lust med.. sådana regler som man aldrig bryter annars var då helt okej just då... så det har tagit mig nästan en vecka att bli människa igen och inte ha ont i magen av min gamla magkatarr...

    Det känns dessutom som den ena tärnan tyckte att jag var lite otacksam som inte bara blev jätteglad för allt... Min andra kompis som var med o ordnade hade ju själv gift sig så henne kunde jag prata med.. Det var jag som ordnade hennes möhippa dessutom... så det fick en att tänka hur gjorde vi....

    Tänk på det alla som ska fixa möhippa att bruden kanske kan få veta liten aning om dag och försäkra även henne om att inget knas ska hända bara en mysig dag. För vad är det för kul att göra så bruden mår dålig medvetet för -att det ska vara så bara... Nä bort med det .... Nu är jag ändå glad att det blev någon möhippa ändå för hur kul hade det varit om det inte var någon alls.. så tänk på det...

  • Chicita

    Man behöver i alla fall inte ljuga ihop att saker ska hända som inte kommer att ske. Och om bruden är en sådan som blir nervös och orolig så kan man ju i alla fall lugna med att "vi kommer inte skämma ut dig / utsätta dig för *valfritt orosmoment/fobi*, och om det är något du inte vill göra så kan du säga nej. det är ok det är din dag"

  • stresso

    det finns så mycket som kan gå fel, tänker jag som gärna vill ha kontroll. gränsen mellan att veta för mycket och för lite är ju hårfin.
    mina vänner är så sjukt oorganiserade, av typen som väntar till någon annan tar initiativ. denna "någon annan" brukar vara jag, så jag messade min syster från min fästmans telefon för att "påminna" om att det kanske ska börja planeras.. vem vill ha en lista över lämpliga namn till möhippan...?
    min fästman har mer eller mindre avslöjat vilken helg det blir, men då sa jag ifrån - vill han att jag ska berätta när hans svensexa blir och vad de ska göra? och det vill han såklart inte. det är en sak att försäkra sig om att det blir nåt, inte vad det blir och när.
    blir det en förnedringshippa åker jag hem. punkt slut. men jag kanske får vara glad om det blir nåt alls....

Svar på tråden Finns det någon mer som mådde dåligt innan möhippan?