Vad betyder äktenskapet för dig som troende?
Eftersom det var viktigt både för mig och min blivande att gifta oss så har jag nog aldrig tänkt igenom exakt varför innan. 
Vi visar med äktenskapet att det är vi som hör ihop nu. Prövotiden är över; nu är det vi två och om det kärvar senare så är det bara att försöka lösa. Det står vi för tillräckligt mycket för att lova det inför hela världen och med Gud som vittne. Vi förväntar oss att han är med och välsignar vårt förbund.
Jag skulle nog ha svårt att lita på någon som å ena sidan hävdar att han verkligen tänker stanna hos mig hela livet men å andra sidan inte har lust att säga det inför vittnen.
Personligen kan jag tycka att det underlättar glåmigheten lite när man grälat. Jag är vansinnig på honom, och han på mig, men jag vet redan att vi KOMMER att lösa det här. Failure is not an option.
En ytligare sak är att jag känner att folk tar vår relation mer på allvar när jag säger att vi är gifta. De förutsätter plötsligt att vi har delad ekonomi, kommer att hålla ihop och antagligen skaffa barn så småningom. Ingen blir det minsta förvånad när vi köper ett hus ihop.
Lite OT: När man tittar hur det gick till att bli gift i GT så skulle jag säga att ni i Guds ögon redan är gifta. Men allt ovanstående gäller ändå.
Vi började vårt förhållande med: "Om vi funkar lika bra i ett förhållande som vi är goda vänner så gifter vi oss." En pojkvän på mitt jobb var liksom en axelryckning. Det var nästan en lättnad att åka till Pakistan (tyvärr utan honom 
) där folks spontana reaktion var: "Oj, du har en pojkvän! Har du en bild? När ska ni gifta er?" 