Presenter till sambons barn

Min direkta reaktion ang ungarnas ohyffsade tjat är att detta kommer indirekt från deras mamma. Helt rätt, köp en enkelbiljett och vill mamman har dem tillbaka får hon också betala. Mamman sitter garanterat hemma på kammaren och säger; Nu ungar får ni fråga pappa. Jag har er hela veckorna och betalar alla mat etc etc. Ungarna är säkert inte informerade om att pappa faktiskt betalar ett månatligt underhåll. Jag tror att roten i problemet är mamman. Din sambo är en man och fattar inte hur en kvinna (hans ex) resonerar och detta gör att det blir slitsamheter och friktion i ert förhållande. Säg åt din sambo att nu får han ta me fan diskutera det här problemet me barnens mamma. Har han inte mod eller ork till det då ska du nog se dig om efter ngt bättre som kan ta han dom dig för en gångs skull!

Kram på dig och hoppas det löser sig!

Mimmi

Min direkta reaktion ang ungarnas ohyffsade tjat är att detta kommer indirekt från deras mamma. Helt rätt, köp en enkelbiljett och vill mamman har dem tillbaka får hon också betala. Mamman sitter garanterat hemma på kammaren och säger; Nu ungar får ni fråga pappa. Jag har er hela veckorna och betalar alla mat etc etc. Ungarna är säkert inte informerade om att pappa faktiskt betalar ett månatligt underhåll. Jag tror att roten i problemet är mamman. Din sambo är en man och fattar inte hur en kvinna (hans ex) resonerar och detta gör att det blir slitsamheter och friktion i ert förhållande. Säg åt din sambo att nu får han ta me fan diskutera det här problemet me barnens mamma. Har han inte mod eller ork till det då ska du nog se dig om efter ngt bättre som kan ta han dom dig för en gångs skull!

Kram på dig och hoppas det löser sig!

Mimmi

Ingbritt!

Jag tycker inte att Du ska behöva be om ursäkt till någon här inne. Elektric Lady förväntar sig tydligen en ursäkt!?

Vissa borde lära sig att uttrycka sig lite mer diplomatiskt, även jag kanske men inte just den här gången.

Jag har full förståelse och jag all sympati.

Herre jisses, livet är väl ändå inte svart eller vitt. Gråzonen där emellan är gigantisk. När två människor flyttar ihop och beslutar om var man ska bosätta sig är det självklart massor av aspekter som spelar in och är avgörande för det beslutet man sen fattar. Skulle hon ha svikit sin gamla mamma då???? Jag skulle aldrig kunna göra det.

Enligt min uppfattning är Ingbritt en kvinna som har massor av kärlek och omsorg inom sig och hon har alltid välkomnat hans barn med öppna armar. Hon har ställt upp för allihopa och försummat sig själv. Allt för att hon hyser sådan kärlek till sin man. Hon tycker också om barnen. Det som gör henne till en stark person är att hon faktiskt har börjat ställa krav nu. I början av ett förhållande kan man nästan döda för att göra sin älskade lycklig men när när man sen känner att man förlorar sin egen lycka då är det bra att ma kan säga till.

Föresten så är hans förra fru än riktig ragata om man inte har mer hyffs än att man bjuder in på en snabb kopp kaffe närni kommit så långt. Det skulle dessutom se bra ut. Men vet Du Ingbritt, enligt hur vissa här inne har uttryck det så märker man direkt att flera av dem är ganska så snarlika han ex fru. Det är därför de inte har någon förståelse. Dessa människor har tappat all form av förmåga att ransaka sig själva och ifrågasätta om de själva resonerar och agerar på ett korrekt och respektfullt sätt. De är bara bittra och skyller över allt ansvar på andra människor och staliga sytem. Skit i dem!

Jag tycker att har man valt en man som har barn då får man ta hela paketet och det vet jag att du också anser och det har du naturligvis gjort. Dock finns det kvinnor som har tre jobb för att kunna försörja sig själva. Om din karl inte har mord nog att diskutera det här problemet med sin fru då får väl han sätta sig i kassan på snabbköpet han också. Du, Ingbritt är väl ingen j***la välgörenhetsorganisation. Nästa månadslön spenderar du på dig själv.

Du har så rätt i allt du skriver!

"Love is the answer, and you know it!"

Kramar

Mimmi

Carom

Enligt det Ingbritt har skrivit tidigare så tar pappan ett oerhört moraliskt och känslomässigt ansvar för barnen och även ekonomiskt där pengarna tyvärr inte räckt till. Läxläsning över telefon osv. Förövrigt anser jag absolut inte att det är Ingbritt, pappan och mamman som ska uppfostra barnen. Detta är endast mammans och pappans uppgift. Mamman verkar juh mottligt engagerad. Hon har hittat sin nya karl, är dels försörjd av den nya killen samt att barnen börjar bli vuxna och hon har kunnat sattsa på sin egen karriär. En sak har jag lärt mig från att ha varit extremt godtrogen under många år och det är att det är ytters sällsynt som en människa gör något för en annan människa helt utan egen vinning.

Problemet tror jag ligger i att pappan har stundtals varit så knäckt att mamman har fått ett psykologiskt övertag och kan spela ut honom mot barnen. Han har dessutom så dåligt samvete för att han flyttade och detta har barnen, genom mamman, lärt sig att utnyttja. Alla kan väl förstå att repliker som, "Det var faktiskt pappa som valde att flytta 30 mil bort till Ingbritt", förekommer i hemmet.

Mimmi

Gud så låg nivå det börjar bli! Det är så bisarrt att mna inte ska kunna diskutera och verkligen visa en annan människa medkänsla utan att få "mimmimus=ingbritt"!

Jag heter Mimmi, är 21 år och bor med min 23 årige pojkvän på Östermalm i Stockholm i en lägenhet vi köpte tillsammans för 1½ år sedan. Han har inga barn och jag har inga barn. Jag pluggar juridik på universitet och har precis startat upp en egen agentur. Känner inte alls Ingbritt men blir jäkligt irriterad på människor som ska skjuta över ansvar på andra människor.

Hon bidrar indirekt till barnens uppfostran och har all rätt att ryta ifrån eller berömma dem när de har gjort ngt dåligt/bra. Vad man kan förvänta sig av henne är att hon är gullig och snäll mot barnen, vilket hon med största sannolikhet är, men huvudansvart för barnen är oavkortat mamman och pappan. Ungarna har antagigen inte respekt för Ingbritt och skulle därmed inte lyssna om hon gav sig in i diskution med dem i uppfostringsyfte. Detta är en resultat av dålig kommunikation och samarbete mellan pappa och mamman.

Så här är det. Skaffar jag barn då kommer ta me fan ta anvar för allt vad det innebär!

Du förstår uppenbarligen inte vad jag menar.

Men när du säger till den pojken att han inte får svära och måste lära sig att visa respekt mot sin medmänniskor då tar ju du ansvar för ditt barn. Du vill ju inte att ditt barn ska utsättas för miljöer med den typen av vokabulär. På den fronten är vi överens även om du skrev det i syfte att påpeka att du säger till barn att de inte får svära trots att du inte är barnets mamma eller pappa.

Jag säger också till barn och ungdomar om jag tycker de gör fel. Självklart, men huvudansvaret är föräldarnas.

Det var inte lägesedan jag själv ar barn men om jag sitter på pendeltåget idag och en liten 16 åring sätter upp fötterna på sätet då brukar jag säga att hon/han borde ta ner dem.

När jag gick i 4 började läraraen skicka hem lappar till alla föräldarar om att det var OBLIGATORISK föräldravanding en fredag eller lördagkväll varannan månad. Mina föräldrar vägrade för varför skulle de vara ute på stan och ta hand om andras ungar och låta mig och min syster vara hemma ensamma. Mamma och pappa skapade en stämning som gjorde att jag hade det mycket trevligare coh roligare hemma. Det var jättetrevligt att sitta hemma och äta chips, kolla på disneyklubben osv... Jag kommer aldrig föräldravandra.

När jag blev 13-14 år så ville jag inte sitta hemma längre utan ut med kompisar. Men istället för att vara ute och fixa en första fylla så hade mamma och pappa öppet hus för mina kompisar då pappa lagade mat åt min vänner, våfflor till frukost. Mamma betala alla hyrfilmer. De fick sova över allaihopa bara vi var på mitt rum och att vi inte störde efter kl 12. Detta gjorde att alla min kompisar inte var ute och söp vilket tyvärr är ganska så vanligt!

Vad jag vill komma till är att det är också ett sätt att uppfostra och ta ansvar för barn och samhället. Jag tycker människor ska tänka om.

Korv med bröd, våffor och en hyrfilm i veckan är en mycket lågt pris för att ha koll på ungarna och få dem att känna sig bortskämda! Detta ger dem dessutom rätt värderingar.

Mimmi

Trist med människor som inte klarar en diskution, men jag håller med! Vi lägger ned.

Vi går helt i sär i våra uppfattningar men jag tror att att om du vill komma längre i livet, för du e bra naiv du me, så ska du inte berätta för mig, bara för att jag är 21, att jag inte vet ngt om separationer med barn inblandade. Min bästa vän som äe 25 går igenom en nu! Fruktansvärt! Och vad beträffar mina arbetslivserfarenheter så har jag jobbat helkvällar i en hotellbar 5 dagar/v á 8 timmar under hela gymnasietiden. Då träffar man alla typer av människor och vidgar garanterat sin vyer. Samtidigt som jag fick toppbetyg från gymnasiet. Vissa 21 åringar är inte som andra så döm inte.

Vet ni en sak? Jag tror att om alla som mer eller mindre har sammandrabbats på den här tråden (inkl jag) hade suttit ner och tagit hela diskutionen face to face hade det nog inte blivit en sådan het debatt. Missförstånden hade varit färre och man hade kunna ifrågasätta hur vedebörande verkligen menade så fort vedebörande talat färdigt. Och inte låtit det gå en massa timmar emellan. Alla här inne sitter på olika erfarenheter, jag med min bästa vän, Electric Lady när hennes föräldarar skilde sig osv!

Kontentan är väl att alla tycker att Ingbritt har hamnat i en trist situation och att hon därmed har allas vårt stöd även om vi har olika idéer om hur hon ska lösa det hela.

"Slag under bältet" sårar bara och hjälper inte någon.

Kram på er alla och en jättestor kram till Ingbritt, som oavsett våra åsikter mår dåligt! Jag (Vi?) vill att du ska må bättre snart igen!

Mimmi

Electric Lady

Sorry, råkade trycka på "enter".

Vad jag ville säga till EL är att va den starka personen nu. Sarkasmer skadar bara.

En person som själv mår bra behöver oftast inte försvara sig och göra så att andra som redan mår dåligt mår ännu mer dåligt. Fortsätter du så här kan man ju undra hur bra du mår själv!?

För övrigt så tycker jag att alla människor ngn gång i livet skulle behöva ngn specialist att prata med. Och då menar jag alla!

Jag har gjort det för att få bukt med min prestationsångest. Då fick jag en ovärderlig insikt i vad som är viktigt och mindre viktigt.

Mimmi

Ingbritt!

Det där sista du skrev i ditt senaste inlägg var varken särskilt snällt, diplomatiskt och väldigt dömande. Det finns massor av kvinnor som är ensamstående och som garanterat varken vill eller går på socialbidrag. Det flesta arbetar. Jag skulle vilja se den undersökningen som visar att det skulle vara så som du skriver.

Sen måste jag också påstå att du säger emot dig själv. Att barn som bara har en mamma presterar minst, kan ju inte heller stämma. Enligt dig så är din sambo en bättre pappa på distans än vad vissa pappor är i hemmet. Då borde det juh inte spela någon roll huruvida det finns en pappa i hemmet eller inte, bara pappan är en tillräckligt bra pappa! Var det ngn som fatta vad jag menade nu? Hoppas det!

Och att ensamstående mammor inte vill arbeta eller studera. Jag tror att de ensamstående mammor som varken studerar eller arbetar skulle drömma om att ha den typen av trygghet. Komma ut bland folk, kunna lämna bort barnen osv.

Jag vet inte vad du ville komma till med det senaste inlägget men om det är vårt höga skattetryck och dåliga bidragssystem så håller jag med dig om att de är under all kritik!

Mimmi