Presenter till sambons barn

Träffar man en man som har barn sedan tidigare anser jag att man MÅSTE acceptera dessa barn, deras mamma och alla bekymmer som kommer med detta. Man har valmöjligheten att avstå från en man om man inte kan tänka sig att dela sitt liv även tillsammans med hans barn.

Själv har jag en syster som är gift med en man som har tre barn sedan tidigare och för henne är det en självklarhet att vara med och dela på utgifter i samband med barnen. De bor 30 mil ifrån barnen, men för henne är det naturligt att hon är med och betalar på bensinräkningarna. På samma sätt som de skriver bådas namn på presenter de köper, naturligtvis är hon med och betalar halva kostnaden. Hon älskar sin man och han vore förmodligen inte den man han är idag om han inte hade haft sina barn (och sitt ex.). Så på så sätt har man dem att tacka för mycket om man träffar en man med ett förflutet.

Men visst man ska INTE betala allt, men jag skulle dra åt mig öronen vad gäller din man (läst om honom i en annan tråd). Sen vill jag bara påminna om att det ALLTID finns två versioner när några träter.

Ingbritt

Jag menade INTE att du skulle betala alla kostnader för hans barn, jag bara berättade om hur min syster resonerar när det gäller "deras" barn. Den kortfattade historia som jag berättade här är absolut inte allt i deras fall. Det har varit boendetvister i tingsrätten när mamman flyttade med barnen, min svågers ekonomi har inte alltid varit den bästa osv. osv. Så på sitt sätt är ni i snarlika situationer, trots att du kanske inte tycker det (men den uppfattningen har jag fått när jag läst dina inlägg). Och även i min systers fall finns en osamarbetsvillig mamma som dessutom har träffat en ny man som är psykopat och åker in och ut från olika instutioner.

Att barnen är ouppfostrade är något som jag faktiskt anser att NI har i uppgift tillsammans att förklara för barnen. Att de kräver en massa saker även av dig anser jag inte att barnen ska få göra, så där måste ni naturligtvis sätta stopp och strunta i om de kallar er snåla.
Men det är ju inte enbart mamman som ska se till att de får en bra uppfostran, det är ju även sin sambos sak att se till det. En pappa har INTE enbart det ekonmiska ansvaret, utan även det känslomässiga och det moraliska osv.

Jag önskar er all lycka till och hoppas att ni får ordning på dessa barn!

Att uppfostra barn till bra människor, är betydligt mycket mer än att hjälpa dem med läxor (som jag tycker är superbra att han gör). Det innebär även att man "lär" dem att vara tex. medmänniskor, kunna uppföra sig i olika situationer, visa respekt (som dessa barn helt tycks sakna) mm. mm. mm. listan kan göras lång.

Sen ang. Ingbritts "plats" i det hela, dessa barn (som han brysr sig väldigt mycket om) ingår i HANS liv. Nu har de tagit bestlutet att leva tillsammans, ingår ju även dessa barn i Ingbritts liv och då har man ansvaret som vuxen i barnens liv att även få sätta gränser osv. för dessa barn. Man kan bara inte säga att det är dina barn och dina problem. Lever man ett liv tillsammans så förutsätter i alla fall jag att man även delar varandras problem och motgångar.

MimmiMus

Är det bara mammans fel att de saknar respekt för Ingbritt? (det anser inte jag)

Sen skulle jag vilja rätta dig lite ang. ansvaret för barn. Jag anser att ALLA vuxna människor i det här samhället har ansvar över barn.
Kan ta en liknelse:
Min som spelar fotboll och i laget finns det en kille som i omklkädningsrummet använde både grova ord och otillåtet kroppsspråk.
För mig var det en självklarhet att säga till denna pojke att man visar varandra mer respekt än vad han gjorde. Det samma gäller ju även Ingbritt, hon måste ju sätta SIN egen gräns av vad hon inte accepterar i barnen uppförande och inte bara skylla ifrån sig på mamman.

Det är på sitt sätt inte konstigt att samhället ser ut som det gör, när folk anser att det enbart är en mamma (och en pappa) som bär ansvaret över barns beteende. Ser man som vuxen ett dåligt beteende hos ett barn anser jag att man har all rätt i världen att agera ut efter vad som är rätt och fel (borde väl du veta om du läser juridik?).

Mimmi

.....men då kanske du ska ge dessa råd till Ingbritt istället för till mig då?????
Det är ju dom som har problem med barn som vill ha allt, när det egentligen bara behövs korv m bröd och en videofilm !

Jag förstår vad du menar, men jag tycker att din syn på det hela är något enkelspårigt och naiv. (Vad/Hur vet du vad mamman tex. säger hemma till sina barn? Är du 21 år tror jag tyvärr inte att du har så väldigt mycket erfarenhet av separationer (med barn inblandade) och hur folk reagerar efter en sån.)

Jag lägger ner den härdiskussionen med dig nu, men hoppas att du hinner vidgar dina vyer lite innan du skall ut i arbetslivet. (Det finns många människor som kommer att utnyttja dig annars. Livet är inte enbart en dans på rosor där det bara finns en sida av ett problem.)

Ingbritt

Jag har ALDRIG sagt att DU skall betala för barnen, däremot har jag berättat om hur min syster tänker (och ni är i samma situation).

Vad beträffar att jag "tar saker ur sitt sammanhang och vrider till det"? Vad är det jag vridit till???
Jag vrider ingenting utan läser vad du skriver och har haft vissa synpunkter på det, tyvärr har du läst vissa delar ur mina inlägg och tagit det som kritik mot dig. Så är det inte menat!
Jag har bara påpekat att du valt en man med ett förflutet och då får man även med en hel del problem på köpet och/men det var du ju medveten om från början.

Ingbritt.....

"Ge svar på tal"? Vad menar du att du måste ge svar på tal emot? Samtliga som har svarat på dina frågor har väl ansett att det inte är du som ska försörja hans barn. Däremot finns det vissa som inte har klappat dig i ryggen hela tiden, utan (försökt) ge dig ytterligare synsätt på problemet.
Jag föreslår att du tar dig tid och läser igenom ALLA inlägg här när du har lugnat ner dig, så kanske du ser att det INTE är någon som på något vis varit elak eller orättvis mot dig (snarare tvärt om).

Sen undrar jag fortfarande VAR du anser att jag "tar saker ur sitt sammanhang och vrider till det"?
Jag kanske är trög, men jag fattar faktiskt inte vad du menar med det!

Går man på studielån betalar man väl inte inkomstskatt, eller har jag fel????

I så fall bör ju inte Ingbritt påstå att det är HON som betalar för att ensamstående skall kunna få socialbidrag!!!!

Vet inte riktigt varifrån du fick ideén att dra in ensamstående mammaor i det här, MEN en sak är säker. Du talar nog inte riktigt sanning i din berättelse!

Kan det vara så att din sambos ex: möjligtvis ÄR en ensamstående mamma som lever på socialbidrag OCH alltså INTE har den lön på 27.000 kronor som du påstått? En fundering bara? (Det betyder iofs INTE att barnen skall kräva en massa dyra presenter av er, MEN det får en att fundera på hur resten av historien egentligen är.)

Sen föreslår jag att du sätter dig in i en ensamståendes mammas situation INNAN du börjar ha sånna skarpa åsikter om vad de vill och inte vill.