Okej, I'm back! 
Vi var alltså i London för ett tag sedan och hade bokat bord på the Ritz ett bra tag innan för att vara säkra på att få plats. Jag hade ju lite våndor angående min klädsel men upptäckte till slut att jag inte ville lägga ut pengar på en helt ny kostym/dräkt då jag håller på att gå ner i vikt och inte vill handla så mycket förrän jag är klar. Min klädsel bestod alltså av ett par snyggare svarta byxor, en jumperliknande svart tunn tröja med pärlemorknappar och ett par svarta högklackade spetsiga skor i lite mer feststuk. Sambon var väldigt fin i svart kostym, beige skjorta och slips.
Samma dag vaknar jag tyvärr med världens förkylning, tyvärr så allvarlig att jag inte kände hur frukosten eller lunchen smakade. Hoppades att det skulle gå över till kvällen.
När vi anländer till The Ritz strax innan halv sex (vi tog tunnelbanan dit, glamoröst va? ) blir vi visade till The Palm Court där teet skulle intas. Vi får träffa vår kypare som lät precis som Mr Bean när han pratade (jag fick lite svårt att hålla mig för skratt) och som visade oss till vårt runda bord, där åtminstone tre till hade fått plats. Han drog ut stolen för mig och placerade servetten i knät på oss och sådant där och så fick vi välja vilken tesort vi ville ha. Vi valde att testa två olika i varsin tekanna. Efter ett litet tag kommer teet och ett trevånings "kakfat" in, med snittar längst ner, scones och någon sockerkaksliknande sak i mitten och bakelser längst upp. Kyparen presenterade snittarna och bakelserna och hällde upp första koppen te till oss. När vi smakar på teet och snittarna insåg jag att jag tyvärr inte kände smaken på något av det pga min förkylning. Jag var helt enkelt tvungen att resa mig upp och gå in på (den mycket tjusiga) toaletten och snyta mig. Han som satt vid flygeln och spelade för oss visade diskret vart jag skulle gå så att en dam som jag inte skulle behöva fråga.
Efter det blev det bättre ett tag innan jag fick upprepa proceduren igen. Kändes lite pinsamt att behöva resa sig upp ibland men det hade ju varit trist att inte känna smaken på något. Teet var jättegott och snittarna var goda men inte så att man var sådär jätteimponerad av dessa sista. Desto mer imponerade var vi av omgivningen, väldigt guldig var salen vi satt i. Skall erkänna att det dock inte var så väldigt många tjusiga människor runtomkring oss, jag och sambon befann oss väl kanske i mitten någonstans, en del var rätt sunkiga faktiskt medan några var uppklädda i fin klänning och så.
Kyparen var väldigt uppmärksam och fyllde hela tiden på mer snittar och insisterade på att vi skulle äta mer. Efter snittarna var det scones, som man åt med väldigt hårt vispad grädde och jordgubbssylt. Inte heller det var någon smaksensation. Även här fick vi påfyllning och fick äta tills vi blev helt proppmätta. Vi orkade bara äta en bakelse var men drack desto mer te (två kannor var ).
När kyparen märkte att vi inte orkade äta mer kommer han in med notan och en brylepudding (eller något sådant), som om vi skulle orka med mer sött! Notan kom väldigt diskret i en svart låda och det märktes att man inte skulle vifta med några pengar direkt. De allra flesta runt oss verkade bo på hotellet för de betalade inte alls. Exakt klockan sju reste sig de som satt kvar på en signal, eftermiddagsteet var slut för den här gången. Vi rullade genom hotellets reception och ut på gatan.
Det var en jätterolig och annorlunda upplevelse och jag är jätteglad att vi provade det. Vi blev verkligen behandlade som kungar och vår kypare var väldigt korrekt men ändå vänlig. Jag rekommenderar verkligen er att prova om ni är i London någon gång. Det är inte direkt för det ätbara man kommer, utan för teet, omgivningen och servicen.
Puh, det blev långt, men nu fick ni läsa om alla detaljer. Kul att ni var intresserade!
Kram
Guldfisken
Så det lutar nog åt fina långbyxor. Har ett par snygga stövletter med klack som jag hade tänkt att ha till. Känns dock som om man får vara lite finare upptill om man har långbyxor istället för kjol för att kompensera.
Hehe, nattkofta hade varit nåt.