• sinan

    Att börja om efter en otrohet?

    Jag känner mig så förvirrad just nu.. Hela våren och sommaren har varit kaotisk. Jag har varit tillsammmans med min pojkvän i en massa år, och den största delen av tiden har det varit väldigt bra. Jag har aldrig haft svårt för att lita på honom eller känt någon som helst svartsjuka. I våras förändrades precis allt. Han kom hem och berättade att han blivit förälskad i en tjej på sitt jobb, och jag blev givetvis alldeles förkrossad. Till följd av allt detta tog vårt förhållande slut. Vi har varit ifrån varandra i några månader, men nu sedan några veckor tillbaka har vi bestämt oss för att göra ett nytt försök. Han vill, och jag vill eftersom jag fortfarande har känslor för honom. Men det är svårt. Ibland känner jag en sån ilska mot honom, och jag känner mig så otroligt sviken. Dessutom känner jag en så stark svartsjuka eftersom jag vet att han träffar den här tjejen varje dag på sitt jobb. Hur ska jag ta mig ur detta så att förhållandet kan fungera? Kan det överhuvudtaget fungera? Är det någon som har erfarenhet av detta som kan ge mig rådd, så vore jag tacksam..

  • Svar på tråden Att börja om efter en otrohet?
  • Nils

    Hejsan.
    Jag har ingen erfarenhet men ville svara ändå..
    Din pojkvän är en ärlig kille som talade om för dig att han gått och blivit kär i en annan. Och om han vill börja om med dig nu så innebär det ju att känslorna för "jobbetjejen" är över. Kanske hade ert förhållande blivit något av ett selentrian så det var därför som han fick för sig att han var kär i sin arbetskamrat. Kan ni prata om det här?
    Om du känner att du älskar din pojkvän och att det är besvarat så tror jag nog att ert förhållande har en chans.
    Bara ni vårdar det.
    *Kram*

  • sinan

    Tack för ditt svar! Det värmer att läsa. :) Jo, jag kan prata med honom, men jag tror inte att han förstår hur knäckt jag blev av det som hände. Han tror att allt ska vara prima liv nu när han är tillbaka. Tidigare har jag alltid känt mig så trygg med honom, som att han vore den sista i världen som skulle såra mig. Nu är allt det förändrat, hur vet jag att han inte hittar någon sötare och roligare tjej nästa gång vi har en svacka...

  • EmmaPemma

    sinan:
    jag håller delvis med Nils. Eftersom han var ärlig från början med att han blivit förälskad i en annan så är han säkert ärlig nu när han säger att han inte längre är förälskad i henne utan bara vill ha dig.
    Däremot förstår jag att du känner dig osäker på honom (vem skulle inte göra det ). Kan även förstå din ilska, och om jag skall vara ärlig så tror jag inte att ett förhållande kan bli bra om man går runt och känner på det sättet (då blir man nog till slut bitter).
    Så den andra tjejen tror jag faktiskt inte att du behöver "oroa" dig för, utan snarare din killes beteende. Jag tycker det låter lite märkligt att han inte förstår hur "förkrossad" du blev.

    Om det skall fungera så måste ni nog verkligen prata om det och du måste vara beredd att förlåta det han har gjort mot dig!
    Tröstekram!

  • Nyfiken gul , nu fru

    det är nu ni ska fundera på FRAMTIDEN...

    HUR BLEV DET SÅ HÄR? och så hur kan ni UNDVIKA att det händer igen?

    Gå inte till attack och anklaga honom för en massa, det här handlar om er båda två..

    Sätt er ner och fundera på vad som kan vara värt att förändra. Kanske ni måste skaffa er nya vanor? Nya hobbys? Ta er tid för varandra hur stressigt det än är...

    Se det som en varningslampa för er båda två. När den ena "somnar till" och hamnar på glid MÅSTE den andra partnern vara vaken och se vad som händer och gå in och stoppa..

    Var ärliga mot varandra, kanske är det så att ni inte längre är lika häftiga,spännande och sexiga och äventyrliga som ni var när allt var nyförälskelse.. hårda ord att höra men det kan nog bli den läxan ni måste lära er...

    För att dra en extrem parallell.. man kan inte förvänta sig fyrverkerier och kärleksord när en partyprinsessa förvandlas till en halvfet, illa klädd småbarnsmamma med stripigt hår...

    Dum jämförelse, men du fattar poängen...

  • Cind

    Sinan,
    Jag har varit i din sits. Tro mig, det är ett rent helvete att försöka efter en otrohet och speciellt när de jobbar ihop. Så var det för mig..jag hade ont i magen varje dag. Ställde tusen frågor när han kom hem. Jobbade han över blev jag misstänksam osv. För din skull och er skull borde han byta jobb. Jag får ont i magen när jag läser ditt inlägg för jag vet precis vad du går igenom. Kram på dig

  • EmmaPemma

    "Nyfiken gul":
    måste säga att jag tycker dina ord vara lite väl hårda. Självklart skall man fortsätta att förvänta sig fyrverkerier och kärleksord trots att man inte längre är smal, är småbarnsmamma och har stripigt hår. Detta är en del av livet, och det finns ingen anledning att vara otrogen pga detta.

    Däremot så tycker jag absolut att man skall tala om de problem man har, men absolut inte ta ursäkter som att "du blivit för fet och ful för att jag skall attraheras av dig längre, det var därför jag var otrogen".

  • Cind

    Glömde...jag ältade detta i över 1 1/2 år och mådde fruktansvärt dåligt. Gick ner i vikt och tappade hår. Min underbara kille som var mitt allt, som aldrig skulle göra mig illa gjorde det. Alla blev chockade för han var inte "den typen" jag blev bitter och hatade den kvinnliga kollegan. Jag hade nästan glömt av att jag älskade att skratta och att jag alltid var glad och fick folk att trivas i min närvaro. Alla i min omgivning blev oroliga för mig, mina vänner, arbetskamrater och min familj. Jag blir rädd när jag tänker på hur mycket hat som växte i mig.
    Jag sjukskrev mig ett tag.När jag kom tillbaka till jobbet hade jag förvandlats från en glad, rolig tjej med en otrolig livsglädje till en sorgsen, bitter och tragisk människa. Jag hoppas ni kan gå och prata med någon om detta för ni måste prata om det. Han måste förstå dig och du måste förstå varför.

  • Nyfiken gul , nu fru

    EmmaPemma...

    Jämförelsen var dum.. men det var inte menat att den skulle tas bokstavligen..

    Bar en liten påminnelse om att inte lägga all skuld på den som är otrogen...

    Det är inte ENS fel att två bråkar....

    Självklart skulle du också söka nytt sällskap i form av nya kompisar, ny hobby osv om din egen make förvandlades till en blekfet soffpotatis.. Även om du inte skulle dra det till otrohet.. Men VISST skulle du GÖRA något??

    Självklart ska man kunna bli älskad som blekfet småbarnsmamma med sunkiga kläder, men VARFÖR om man kan fräscha upp sig??

    bara undrar VARFÖR ska bara den ENA förändra sig??

  • Cind

    Jag kan ju säga såhär att jag sköter mig yttre och jobbar som modell och har ser inte ovårdad ut på ngt sätt. Min insida är däremot ngt jag är mkt stolt över. Men han trillade dit. Det var INTE mitt fel. Inget jag hade kunnat göra annorlunda. Det som jag kände var skönt var att han aldrig kom med sådana ursäkter..det var mkt men tog aldrig upp mig som person..aldrig någonsin. Så..jag hör vad du säger. Vet massor av par som struntar i hur de ser ut bara för att de hittat en partner, klart man inte ska sluta bry sig om sig själv. Antar att det var så du menade?

  • Nyfiken gul , nu fru

    kan tillägga också att jag VET VERKLIGEN vad trådstartaren går igenom..

    Jag har varit på alla sidor av det otrogna myntet..

    jag har BLIVIT bedragen..
    jag har VARIT den bedragna
    jag har varit den ANDRA KVINNAN...
    jag har SJÄLV varit otrogen..

    jo o alla fyra sidor berättar ungefär samma historia...
    Därför kan jag kosta på mig att vara lite bitsk i mina inlägg..

    För otroheten är ALDRIG ALDRIG svart eller vit...
    Så himla enkelt att skylla på den som är otrogen.. självklart gör h'n fel, men vi måste lära oss den svidande läxan VARFÖR man gör det....

    Man måste rannsaka sig själv för att kunna förlåta, glömma och gå vidare...

    och man kan ALDRIG förlåta om man inte kan glömma...

Svar på tråden Att börja om efter en otrohet?