Traditionella könsroller (långt)

Jag tror att det är två saker som är viktiga i sådana här sammanhang. 1 - att det förs upp en nivå - att man håller en principiell diskussion istället för att bara tjata om småsaker och 2 - att hemmet verkligen blir bådas projekt - även om det innebär att det blir stökigare än den ena vill ha det och renare än den andre kanske skulle ha det om han/hon bodde ensam.

Vi har haft många och långa diskussioner om jämställdhet och feminism på ett allmänt plan och är överens om att vi vill leva ett jämställt liv. Med den utgångspunkten är det lättare att diskutera vad det innebär rent praktiskt, vad var och en av oss måste offra för att uppnå detta.

Sedan tror jag att många tjejer är så helt inne på att de vill ha ett prydligt och fint hem, som ska vara inrett som de vill ha det och städat på exakt det sätt som deras mamma städade sitt hem. Jag vet inte om det är det bästa sättet... Ensamstående män klarar sig ju faktiskt också bra. Jag har bestämt mig att jag är beredd att offra ett hem som ser ut exakt som jag vill ha det för att i gengäld slippa allt osynligt arbete som jag måste göra för att få det att se ut så.

I vårt fall ska det väl villigt erkännas att jag dessutom ofta är den slarvigaste av oss båda, kanske delvis för att jag är så noga med att inte göra allt osynligarbete som jag ser min mamma göra.

Sedan brukar vi berömma varandra varje gång vi har gjort något hemma också. "Vad duktig du har varit som har diskat" - "vad fint du har gjort på diskbänken" - "vad bra att du har vattnat blommorna". Det blir faktiskt inte tjatigt - det är bara skönt att veta att det märks när man har gjort något, och en morot för att kanske göra det nån gång igen.

Detta var bara några tips som funkar för oss - även om det försås alltid är och nog alltid kommer att vara en kamp mot de alltför invanda könsrollerna! Lycka till!

Kom på en sak till. Ett tips är boken 'Vardagsfeminism' av Jennie Sjögren som jag fick i present av min man häromdagen. Där finns en massa handfasta tips om hur man kommer till rätta med ojämlikheten hemma och på jobbet. Man kan bl.a. räkna ut ett poängsystem för hur mycket som görs hemma. Hur rättvisande det testet är går väl att diskutera... Tycker förstås jag, som igår förlorade vår poängtävling... :D

På små rosa moln - Nu ska inte jag tala för StinaS, men jag tror inte att det vare sig är självklart eller särskilt bra att det är DU som ska lära din sambo laga mat/städa/diska etc. Det klarar han nog av att lära sig själv. Övning ger färdighet!

Som jag ser det är din roll mer ta för givet att du gör hälften - inte mer! Oavsett om det innebär att du inte får lika god mat som annars. DÅ kommer han att tvingas lära sig. Jag tycker att det är väldigt svårt att få till en jämställd vardag om man ska hålla på att ge varandra pekpinnar om hur saker ska göras på bästa sätt. Om disken inte blir diskad, så lär även män som är vana att inte göra så mycket hemma till slut inse att man måste diska den... De är inte korkade, bara vana vid att slippa undan.