• Giovanna

    Ekonomin....

    Hej allihop,

    skulle bara vilja höra er åsikt i en fråga som nyss uppstått mellan mig och min sambo. Vi har bott ihop i ungefär ett år och började i början av sommaren att leta efter ny lägenhet. Anledningen var att lägenheten vi bodde i var ganska gammal och vi ville ha något nyare, fräschare. Min sambo har ett bra jobb sedan flera år medan jag fortfarande studerar, och ända sedan början av sommaren har jag påpekat att det finns en risk att jag kommer att behöva flytta till en annan stad och läsa under året som kommer, detta skulle innebära att vi kommer att bo isär och ses varannan helg.

    När vi hittade lägenheten som vi nu flyttar till sa jag till min sambo att han måste tänka efter om han kommer att kunna betala hyran även om jag inte bor där under året som kommer. Alldeles nyss när han kom hem från jobbet och vi pratade om att jag förmodligen säkert kommer att plugga i en annan stad det här läsåret så säger han att jag lovat att jag skall betala halva hyran oavsett om jag bor här eller ej!!!

    Jag blev alldeles paff men han gav sig inte och sa att jag har lovat det och att han inte klarar sig annars, och jag tänker nu på hur jag kommer att klara att betala min egen hyra, telefon, levnadskostnader och även betala halva hans eller vår...tanken är ju att vi ska bo där tillsammans sedan när jag är klar.

    Vore tacksam om någon kan ge mig sin syn på saken...

    M V H Giovanna

  • Svar på tråden Ekonomin....
  • nattugglan

    Ja, hur brukar man få råd med hyror och levnadsomkostnader? Jobba extra, söka stipendier, mm. Jag har också varit student och bott på annan ort än sambon. Man måste göra en ekonomisk beräkning om man har råd att studera på annan ort, och jag skulle inte vilja att min sambo skulle stå för kalaset.
    Självklart ställer vi upp på varann ekonomiskt i förhållandet, men vi båda är så ekonomiskt lagda att ingen av oss behöver vara pank i slutet av månaden.

  • StinaS

    Det trista med ditt resonemang nattugglan blir att man kan kanske aldrig skaffa sig den där bättre lägenheten som man skulle vilja ha (eller annat som man vill ha tillsammans). Om den som tjänar mer betalar mer går det, men om den som tjänar mindre skulle betala hälften så blir det väldigt orättvist och inte många pengar över. Oavsett om man är ekonomisk eller inte.

    Jag tjänar mycket mer än min sambo och med ditt resonemang hade vi fått bo kvar i den gamla trean vi bodde i istället för att som nu bo i en drömlägenhet. Skulle min sambo betala hälften av hyran plus hälften av alla räkningar så hade han inte haft några pengar kvar alls.

    Men är alla nöjda i ett förhållande så är det väl bra. Men är man inte det så måste man fundera på hur alla blir nöjda. Där är det emellertid nog inte samma recept som gäller för alla.

  • EmmaPemma

    för mig är det en självklarhet att man bidrar så mkt man kan - mer kan man faktiskt inte göra. Det skall inte krävas att den ena parten jobbar både dag och natt (studier är vanligtvis ett heltidsarbete).
    Att den ena parten studerar gynnar ju båda i slutändan (om man har delad ekonomi vill säga).

  • På små rosa moln

    Jag tycker man ska försöka leva så jämlikt i ett förhållande som möjligt. Dvs den som tjänar mer, betlar mer också. Så att båda har lika mycket fickpengar var. För mig är det en självklarhet att leva så och jag skulle aldrig acceptera att leva med någon som inte strävar efter samma sak. I olika perioder tjänar man olika pengar. Man väljer att satsa på olika saker men alltid i samförstånd med sin partner. Att plugga är ju antagligen en investering för bådas situation. Hur blir det sen om du Giovanna tjänar mer än din partner? Och när ni får barn? Jag tycker man tar besluten tillsammans i ett förhållanden och att man delar lika på pengarna man tjänar. Besluten kan ju innebära att man byter jobb, pluggar, flyttar till annan ort, är hemma med barn etc.

    Det fungerar ju också att leva som nattugglan har valt, men oavsett hur man valt är ju det viktigaste att man är överens. För oss så är det viktigt att vi lever på samma villkor i förhållandet och av kärlek till varandra så väljer vi att dela lika. För oss är det nämligen att visa sin kärlek att vilja ge den andra samma levnadsstandard som en själv.

  • feb05

    Var i en liknande situation med mitt ex, då han krävde att jag skulle betala halva hyran i Sverige om jag ville studera ett halvår utomlands. Den gången valde jag att inte studera utomlands eftersom det helt enkelt skulle bli för dyrt. Idag inser jag att jag skulle ha dumpat honom redan då eftersom han försökte bestämma över mitt liv genom att använda sig av ekonomiska medel (vilket ofta funkar...).

    Mitt råd till dig är att fundera på vad som är viktigast - att du får studera det du vill och kanske få ett jobb du trivs med, eller att du håller kvar vid en man som uppenbarligen inte kan stå fast vid en ekonomisk överenskommelse och som verkar vilja hindra dig att utvecklas själv.

    Får i alla fall mig att undra över vad han tror att han vinner på det resonemanget...

  • EmmaPemma

    Det var bra skrivet "På små rosa moln"!
    Jag håller med helt och hållet, så gör jag och min sambo också .

  • cilla

    Om man lever i ett äktenskapsliknande förhållande, vilket samboskapet utgör SKA man hjälpa varandra ekonomiskt. Det finns faktiskt lagstiftat. Det är iofs svårtolkat för den ena partern kan inte använda alla pengar till att köpa ngt kul och sedan hävda att den andre ska köpa maten. Nu tycker jag inte om man ska tolka dina studier som ngt "kul" som han inte går med på.

    Men har ni pratat igenom att du ska studera på annan ort? Han kanske är orolig för att du ska bo ifrån honom och sätter käppar i hjulet pga detta. Kravet om hyra kanske har en annan orsak.

  • Cecilia J

    Det hela beror ju på vilken inställning man har till gemensam ekonomi eller inte.

    Pluggar man för att få högre lön som enbart ska gå till en själv så tycker jag man ska dela allt rakt av också och man får stå sitt kast med 1,5 hyra.

    Däremot om man lever efter den inställningen att alla pengar är gemensamma pengar vilket leder till att utbildningen är en investering för båda, då hjälps man åt med båda hyrorna.

  • eja

    cilla, men den lagen gäller ju bara för sammanboende. Om den ena parten flyttar för studier så bor de ju inte tillsammans då och vips så blir lagen inte tillämplig. Därtill så säger lagen ingenting om sambors gemensamma levnadsstandard, bara att den ena måste hjälpa den andra att hålla sig över ytan om någon omöjligen klarar sig annars.

    Jag funderade på att åka utomlands sista halvåret av studietiden, men blev kvar hemma till slut ändå. Hade jag åkt så skulle det för mig varit självklart att så gott jag kunde se till att sambon också klarade sig. Att jag skulle betala 1,5 hyra hade dock aldrig kommit på tal. Förr skulle vi hyrt ut lägenheten i 2:a hand under tiden och hittat en billigare lägenhet för sambon att husera i så länge.

  • titioo

    förlåt, men jag förstår inte hur nån av er tror att en studerande kan ha råd med en och en halv hyra?? Jag tyckte att det räckte gott och väl med min egen hyra när jag studerade på annan ort. Och även om jag "bodde" med min pojkvän på helgerna, kom han aldrig på tanken att jag skulle betala halva hyran för den lägenheten. Om min man valde att studera på annan ort ett år, skulle vi nog ordna så att jag betalar hela hyran för "vår" lägenhet, och han betalar för sin studiebostad.

    Om det blir svårt ekonomiskt att klara den nya lägenheten, varför inte vänta med att flytta till nästa år?

  • Cecilia J

    Jag studerar själv så jag vet hur ekonomin är men har man helt delad ekonomi så ser jag inget annat sätt (eller att inte flytta till den nya lgh) än att var och en betalar för sig.

    Själv skulle jag aldrig vilja ha det så utan ser min utbildning som något båda tjänar på, så då löser man det tillsammans.

Svar på tråden Ekonomin....