** Är du för eller emot abort?**

Jag är helt klart för abort!!!

Skulle det blir förbjudet kan man fråga sig hur dessa oönskade barns liv kommer att se ut.
Visst kan jag tycka att det är märkligt att ett foster kan aborteras i vecka 22 och ett barn som föds i vecka 23-24 kan överleva, men de aborter som sker sent finns det oftast en fysisk (eller psykisk) anledning till.

Många av er som är emot aborter har den enkla lösningen att det "bara" är att adoptera bort barnet . Hur många av er känner någon som är adopterad? De som jag känner pratar väldigt ofta om hur det känns att inte vara önskad (speciellt under deras tonårstid), är det ett bättre liv för ett barn? Att ständigt gå och fundera på varför ingen ville ha en? Sen finns det ju massor av undersökningar som visar att adopterade barn har en väldigt hög statistik när det handlar om självmord. Är det bättre det? Att barnen själva får ta sina liv när de mått tillräckligt dåligt i 15-20 år?????

Men Josefine, ett foster är på inga sätt livsdugligt vid befruktningen, hur kan du då säga att det är en människa?
Sen kan jag inte låta bli att fråga om vad du anser vara "rätt" med att en 11-åring är tvugnen att föda ett oönskat barn? Och vad ska man sen göra med barnet? Kräva att 11-åringen blir mamma, eller ska mormorn vara tvungen att ta mammarollen åt sitt barnbarn? Att en 11-åring på inga sätt är mogen (varken psykiskt eller fysiskt) att bli mamma, det måste väl även ni inse!?

Jag tycker att många av er som är emot abort ser allting så kortsiktigt. Det finns ju många år i framtiden som kan skälpa massor av liv pga att det inte är "rätt" att tillåta abort (både mammors och barnens).

Josefine, ok jag tar det en gång till.

Livsdugligt för mig är när ett foster/barn klarar sig utanför livmodern och det gör tex. inte ett foster som är 12 veckor.

Ang. 11-åringen, du skrev tydligt och klart att du förstår , MEN inte anser att det är rätt för det!!! Och då var min enkla fråga vad du anser vara rätt med att en 11-åring är tvungen att föda ett barn.

Jag omformulerar den sista frågan så kanske du förstår hur jag menar.
Hur ser livet ut för ett barn som är oönskat? Och hur kommer mamman som inte vill ha barn kunna ge det oönskade barnet det liv som varje barn har rätt till(kärlek, uppfostran osv.)?
Att vara förälder är ingen lätt uppgift (talar av erfarenhet), man har allt ansvaret både ekonomiskt och känslomässigt till ett barn tills dess att det är 18 år och klarar man inte det anser jag att det är bättre att avstå från att "förstöra" någons liv.
Jag tycker alltså att det är mer ansvarsfullt att göra abort än att ge ett barn en taskig start i livet!

En liten fråga bara:

Hur många av er som är emot abort har barn själva?????

eller...

Har blivit våldtagna och gravida???

Jennie

Det handlar inte om att någons åsikt blir mer eller mindre ok .
Jag var/är helt enkelt nyfiken till varför så många vill ta bort kvinnans rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp. Och då hade jag en liten teori om att de som inte har barn själva var mer representerade som motståndare, men så var det alltså inte i ditt fall.

Jennie vi ser på det här helt olika, du anser att även ett foster är en människa. Medans jag ser det som ett foster som kan må bäst av att inte bli ett barn.
Förhoppningsvis vet "föräldrarna" om fostret kommer få ett drägligt liv och tar ansvar för sitt handlande genom att ta bort det om de vet att det inte finns tillräckligt med förutsättningar för att ge barnet/fostret en bra start i livet!

Fortfarande har ni abortmotståndare inte gett något svar på vad man ska göra med alla oönskade barn????

Josefine
Det har inte med saken att göra, mer än att jag försöker förstå mig på abortmotståndarnas resonemang och därför tänkte att barnlösa inte har erfarenheten av vilket ansvar man har som förälder.

Sen kan jag bara upplysa dig om att jag i allra högsta grad är läskunnig så du behöver inte upprepa andras svar till mig .
...apropå det undrar jag om det inte är så att fostret/barnet ska tillbringa 40 veckor inne i kvinnans kropp och då har det väl i allra högsta grad även med kvinnans kropp att göra !

Ett foster i början av en graviditet är INTE en kropp, det finns anlag till en kropp!!!

Jennie
Att ge en 13-åring bla. ekonomiskt stöd är nog inte tillräckligt för att ge barnet (eller barnen ska man väl kanske säga) ett drägligt liv.
Adoptera bort dem är också en lösning jag har läst från abortmotståndare. Men jag ifrågasätter det moraliska i att låta en 13-åring genomgå en graviditet och en förlosssning för att sedan lämna bort barnet. Ohumant anser jag!

Ok Jennie, man kan kalla det kropp från och med vecka 10 (eller när det är?) ben och armar utvecklats färdigt. Jag svarade nog lite slarvigt eftersom jag tog in befruktningstillfället i min slutsats (då många anser att livet börjar) och då finns enbart anlagen. Sorry!

Jennie, ge dig !

Från vecka 10 kallas det inte embryo längre, utan foster. Vi kanske kan enas om att det innan är ben, armar osv. i utvecklingsstadie?

Men det är den medicinska synen på utvecklingen av embryon till foster.

Utdrag från familjeliv.se:

Vecka 10
"Fostret: Nu är embryoperioden är över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas." (nerkortad version)

Jennie, jag ger upp !
Vi tycker olika och det accepterar jag, hoppas du kan acceptera att jag är FÖR abort. Sen huruvida det ska kallas kropp innan vecka 10 eller inte, skiter jag faktiskt i.

Huvudsaken är väl egentligen att ingen ska behöva varken föda eller abortera någon mot sin vilja. Blir du gravid och är emot abort ska du naturligtvis behålla barnet, blir jag gravid och inte har möjlighet att behålla det måste jag kunna få välja abort, utan att kallas mördare!

Nej, det var inte personligt riktat mot dig och nej, jag har aldrig tolkat det som att du inte respekterar andra åsikter än din egen. Så "no hard feelings"!

Sen tycker jag att det kanske är lite dubbelmoral att säga att man släcker liv (du anser ju att livet börjar vid befruktningen), och att i nästa andetag säga att det inte är mord eller dråp. Då är ju frågan var man ska dra gränsen för mord & dråp, men det är en helt annan fråga .