Funktionshinder

Jag har ett funktionshinder själv, men inte min sambo!

Ja självklart. Man har mycket mer att "fightas" mot i vardagen och livet känns tungt ibland - precis som för alla andra. Det finns saker vi inte kan göra, som alla andra gör (spela golf ihop osv.) samtidigt som vi gör mycket mer saker tillsammans än många andra. Det mest frustrerande är känslan av att vara så beroende av den andre.

En annan frustrerande grej är att många reagerar som så att jag måste ha en så himla BRA kille (som är ihop med en funktionshindrad) och vi är så himla SÖTA o.s.v. Visst han är bra och go men vi bråkar ju som alla andra gör ibland. Nån mer som märkt detta?

Det gemensamma livet fungerar olika hos de flesta par och jag tror inte funktionshinder utgör en jättestor skillnad, man finner alltid andra vägar.

Folk har så konstiga uppfattningar ibland typ som du Tetze sa om att folk undrar om det är jobbigt att du måste köra. Big deal liksom?! Eller att man inte kan åka på skidsemester typ. Det jobbiga (utöver de vanliga problemen i ett förhållande) är ju det jobbiga som följer med själva funktionhindret (och inte minst omvärldens påverkan).

Hehe, ja det var det jag menade med att det är jobbigt att vara beroende av den andre. Å andra sidan, den bra grejen är ju att man "tvingas" ta itu med saker och ting eftersom det varken funkar att inte prata med varandra på en hel dag eller att sticka iväg till en kompis när det blir jobbigt. En grej som är bra är att ta ett dygn eller så på varsitt håll ibland, problemet är bara att man saknar varandra så eftersom man är van att vara tillsammans så himla mycket...