stå emot otrohet
Detta är ju frestelsen personifierad i den här nya karln. Klart som f-n det är svårt! Jag kan ju inte ens stå emot skumtomtarna jag köpt till advent (köpte 4 påsar, nu är 3 1/2 slut... ).
Nej, skämtåsido -inte jämföra skumtomtar med snygga sexgudar.
Jag förstår dilemmat. En väninna till mig är väldigt lyckligt gift, men hade ändå tankar om en annan på jobbet. Han var intresserad av henne med.
Det blev aldrig något mer än sexfantasier. Hon var extremt påverkad av honom, men tyckte hon faktiskt att hon var riktigt ohyfsad att hålla på och tänka på honom hela tiden (han också gift) i två månader, men hon satte sig ner och tog en rejäl funderare -tillsammans med mig, och vi satte ALLT på sin spets ("hur blir mitt liv om jag lämnar min man? är det verkligen grönare på andra sidan staketet? är det bara MIG det handlar om? är jag lite förälskad i förälskelsen här?") och kom fram till "men vad i hela världen håller du PÅ med???". Hon skärpte till sig, det var SVÅRT -men istället för att ringa honom varje gång det pockade på ringde hon mig, och nu skäms hon järnet när hon tänker på vad hon tänkte då....
Så nu avhandlar vi hur mkt hon skäms istället!
Nu vet ju inte jag hur du har det i ditt nuvarande förhållande (har inte läst andra tråden), men min väninna hade/har det väldigt bra -hon var bara lite uttråkad och ready for action.
Har du det bra i ditt förhållande kanske det bara är att du vill ha lite pirr, och det tar ju ändå slut efter ett tag -men älskar du verkligen den du lever med och har det bra med honom kanske du ska vara rädd om det du har? Du kanske ska vänta lite och se om den här känslostormen du har för den här nya karl´n bedarrar...? Ge det någon månad till, för vad är det att jämföra med 7 år?