Han var "tvungen" att göra slut med henne för sin familjs säkerhet. Hennes pappa var kriminell och det var möjligt att han kunde mördat min mans bröder om han fått höra talas om deras relation... Så därför var det ett mycket farligt förhållande, men anledningen till att det tog helt slut var att han träffade mig. Om han inte gjort det hade det iofs antagligen tagit slut ändå. Men han sa att kanske han hade varit gift med henne om han inte träffat mig... Jag vet inte, kanske det är mitt dåliga självförtroende som spökar, men känner mig på nåt sätt lite sårad... Jag funderar på om det verkligen är bra att vi berättar sånt för varandra. Han sa iaf att han är tacksam att jag berättat en del av mitt förflutna för honom, och att jag gjorde det från början. Han har alltid gillat att jag inte hållit undan nåt och att jag talat sanning. Men själv har han inte gjort det helt, från början sa han att han varit tillsammans med en tjej, men hon var inte så snygg och han älskade inte henne så mycket. Han fick det att framstå annorlunda, men nu berättar han att han ljög för att inte såra mig, eller av oro för hur jag skulle bemöta det. Så jag kan inte hjälpa att jag får lite funderingar över om han kan ha ljugit över mer och om han kommer att ljuga igen...
