Saknar min vän godis
Sedan en tid tillbaka (nyår) äter jag inget godis, kunde helt enkelt inte begränsa intaget och det enda som verkade hjälpa var att låta bli helt. Det går bra. Jag är stolt!
Men, det känns som om jag förlorat en riktigt god vän. En vän som var där och stöttade mig när jag var ledsen eller roade mig när jag var uttråkad. Inte ens all världens kakor kan ersätta min vän godis.
Och bra är väl det. Men det är tråkigt och saknaden är så stor. När ska det gå över?