Känns pinsamt

Det är samma för oss. Mina svärföräldrar kommer stå för all mat till 50-60 gäster, vilket betyder en stor kostnad. men det är de som vill ge oss det som bröllopspresent. Min mamma är ensam, sjukpensionär och kan omöjligt bidra ekonomiskt. Hon har sagt att hon gärna hjälper till med annat, hon ska nu göra ett godis-/kakbord. Vi kommer betala för det mesta men hon bakar och det blir mycket jobb för henne men hon tycker det är kul att hon kan hjälpa till på nåt sätt. 

Äh... förstår inte heller grejen med rättvisa. Är det inte bättre att ge och jobba utefter vilka behov och möjligheter som finns?
Om dina svärföräldrar har möjlighet och viljan att ge er en summa till bröllopet, så spelar det väl ingen roll vad dina föräldrar känner? Det är inte ditt ansvar att ''fixa'' så att dina föräldrar ska känna sig "lika värda", eller i "balans".

Min mor gav oss 30 000 till vårt bröllop. Hon har det verkligen inte bra ställt, men har sparat läääänge. Min far har det betydligt bättre ekonomiskt sett, och av honom fick vi bröllopspresent - men inte 'mer'. Av makens föräldrar fick vi också lite pengar, men absolut inte ens i närheten av vad min mamma hjälpte med.
Hon VILLE, av helt egen maskin, ge oss den summan. Och mig spelar det ingen roll om min pappa skulle känna skam över att han inte vill/kan ge oss pengar. Jag är inte min pappa, och därför behöver jag inte ta ansvar över vad som händer i hans huvud.

Praktisk hjälp är minst lika viktig som en kall påse pengar. Erfarenheter, tips, råd, ett extra öga på reor och liknande. Dina föräldrar är ju inte mindre värda för att de inte kan ge pengar, eller varför tycker du det är pinsamt att de inte kan uppnå 'samma värde' annars? Allt beror ju på hur vi mäter.

Jag vill gå så långt som att påstå att rättvisa inte finns i den utsträckning som vi människor tillåter den att göra. Ge efter behov och möjlighet, inte efter vad du tycker är rättvist - för alla tycker olika.

Ta emot pengarna om ni vill, och gör något fantastiskt med dem! Extravaganta inbjudningskort, designerklänning istället för kinavariant, foie gras istället för leverpastej till middagen. Se det som att hans föräldrar ger er en möjlighet; för jag är säker på att dina föräldrar kan presentera minst lika många möjligheter om ni är öppna för det.

Det blir nog bra allting ska du se, - som min farfar alltid sa. 

TS, om dina svärföräldrar känner att det är orättvist så får de ju säga det, eller låta bli. Nu har de sagt att de vill betala fastän dina föräldrar inte kan, det är ju deras beslut. Dina föräldrar kan ju göra minst lika viktiga saker för er planering och ert bröllop ändå.

Jag tror det är ganska vanligt det där, i vårt fall får vi mer hjälp (i både tid och pengar) av min mamma är vi får av svärisarna, som dock är lite äldre. Så har det alltid varit och beror på skilda personligheter - ibland får de veta om varandras bidrag i våra liv, men inte alltid. Huvudsaken är ju vad de vill ställa upp med - och ibland kan jag känna att de gånger de får för sig att de måste matcha varann blir det bara krångligt (som när min mamma ville betala vår mycket lilla bröllopsmiddag och svärisarna då ville bjuda igen men det betydde att vi måste bjuda samma personer lika fint mindre än en vecka senare, det tillförde liksom inte så mycket just då).

Visst kan det bli orättvist när det en paret kan s a s köpa tid och lojalitet, men att bjuda på sin egen tid och specialkunskap kan ju vara minst lika mycket värt (själv uppskattar jag nästan mer den tid min mamma tillbringar med min dotter för att verkligen lära känna henne i vardagen fastän hon bor långt bort än de bidrag till barnvagn och ytterkläder och månadssparande för henne som vi också får).

Tror iofs att arven som en dag faller ut kan bli rätt generösa, men det vill vi ju ändå inte ha på länge än, så vem bryr sig om det nu, känner jag.

Se det som att dina svärföräldrar vill ge er 10.000 kr i bröllopspresent (JIPPI). Det är deras val. Det är ju upp till var och en vad man vill och kan bidra med. Ta emot pengarna med glädje och betala resten själva.

Livet är orättvist : )

Jag har en liknande situaton for mina svarforaldrar har betalat fotograf, tarta och blommor och erbjuder sig till hoger och vanster att betala saker hela tiden. Trots att de egentligen inte har rad - det ar en stolthetsgrej. De insisterar - det ar viktigt for dem. 

Mina foraldrar har val ungefar samma ekonomi som hans, men till dem har jag sagt att de inte behover betala nagot utan kan ge oss pengar i present om de vill men det ar absolut inte nodvandigt. Jag vet att de ar oroliga att behova betala eftersom de betalade halva min systers brollop men jag ar forsakrat dem om att det inte behovs.

Sa nar hans mamma ebjod sig att betala ytterligare en sak sa jag att: Nej, min mamma vill betala for det. Sa om jag far pengar av henne (vilket vi sakert far i present) sa kan vi ju saga att hon har betalat en viss sak. Ingen kommer ju att satta sig ner med ett papper och rakna ut vem som betalat vad - det vet bara vi och det har ingen annan med att gora. Vi hade tankt betala allting sjalva men nu blev det sa att hans foraldrar ville hjalpa till och da far dom det. Jag vill inte ruinera min mamma och pappa bara for att det ska bli "rattvist". 

Jag forstar det dar med att radda andras stolthet och att det kanns pinsamt. Man far skota det lite snyggt och det ar inte latt. Hoppas det ordnar sig. 

Vill man ge och har möjlighet kan man väl få göra det.
Varför ska andra behöva ge lika mycket för det?
Dina föräldrar hjälpe kanske till på sitt sätt, allt går inte att mäta i pengar.

En gåva ska väl vara frivillig?

Vi tycker inte att våra föräldar ska betala ngt för att vi gifter oss.
Vill dom bidra med lite hjälp med att baka eller hjälpa till och glra iordning inför den stora dagen får dom självklart göra det.
Men vi har räknat med att det är vi två som bjuder in till bröllopet som också ska betala för det.

Vadå "också ska betala"?? Fy vad oförskämt! Ni har valt att gifta er dvs ni betalar då för bröllopet. Om¨någon ger er pengar i present så tacka och ta emot men att utgå ifrån att föräldrar ska betala, det är fult.

Jag vet inte hur din systers sambos föräldrar är som personer.
Men om dom har en del pengar så ä dom säkert vana att leva på ett visst sätt.
Utlandsresor och middagar på restaurang är kanske inget ovanigt i deras värld, utan mer deras sätt att leva.
Det är inte säkert att dom använder pengar för att ersätta kärlek eller för att göra så att ngn tycker om dom,
det är kanske bara så att dom har den möjligheten.

Det skulle bli konstigt och fel om dom gav väldigt mkt mindre till din syster än dom är vana att ge i vanliga fall, bara för att din systers föräldrar inte kan matcha gåvorna.
För då kanske det skulle se ut som att dom brydde sig mindre om henne än andra dom ger presenter till?

Och din syster som inte är van att växa upp med mycket pengar känner säkert av att det är mer än hon är van vid och förmodligen blir det obekvämt att visa vad dom fått av hennes sambos föräldrar då era föräldrar är med, eftersom att era föräldrar tycker att det är obekvämt.

Bättre vore väl att bara säga "Vi vet och förstår att det är skillnad på vad vi kan ge, men det är kärleken som är viktigt inte storleken på gåvorna" och sen får det vara som det är.

Kommande barnbarn ska inte behöva känna på samma sätt som din syster heller.
Barn jämför inte gåvor i unga år, det är något dom lär sig av vuxna att göra senare.
En mormor kan ge av sin tid och uppmärksamhet till ett barnbarn och en farmor kanske ger en dyrare present i julklapp.
Men vad spelar det för roll så länge barnet mår bra.

Detta med att vara generös och vilja dela med sig handlar ju om så mycket mer än reda pengar. Någon har gott om pengar och vill dela med sig av dem, jättebra. Någon har gott om tid, kan bidra med fantastiska råd, sy hundratals servetter eller vad det nu kan vara och allt är ju egentligen lika bra. Fast ibland blir det som om ett bidrag i cash skulle ses som lite bättre eller skapar någon ojämlikhet och så tycker jag inte att det är, det är bara en av många saker man kan göra.

Mina föräldrar skulle utan att blinka kunna betala bröllop, resor och gud vet allt eftersom de har en mycket god ekonomi. Nu varken vill eller behöver vi det så det bästa de kan göra är att vara med på själva förberedelserna. Pynta lokalen, hämta grejer, baka, spendera tid med oss och klämma en pizza kvällen innan - vilket är precis vad de kommer att göra :).

MIna föräldrar gav oss 5000 kr innan bröllopet så vi kan kunde gå på en liten spabehandling tillsammans. Resten använde vi på vår bröllopsresa.

Makens mamma gav 500 kr efter bröllopet, pappan gav ingenting.

Så är det ibland.