Har ni varit i samma sits?

Min man (nu är vi gifta...) ville varken förlova sig (igen) eller gifta sig.
Det visste jag om men jag brydde mig inte så mycket om det. Jag kände att jag var så lyckligt lottad som hittat RÄTT för vi vet verkligen att vi gjort det. MEN, jag sa till honom att jag tyckte det var lite trist att få reda på sådär bara. Jag har aldrig haft någon dröm om att få gifta mig, men ändå.

Hur som hur. På vår ettårsdag överraskade han mig med förlovningsringar (ej för giftemål) o vi förlovade oss.

Sen några månader senare överraskade han mig med ett helt otroligt frieri (det är en historia för sig *s*) o jag skrek glatt och snyftandes jaaa.

Sååå, vi planerade allt ihop, precis allt (vi tyckte det var lika KUL båda två). Han sydde t o m min brudklänning Vi fixade o donade med allt. Gjorde det mesta själva som, allt pappersmaterial, mat, dekoration mm mm mm.
Vi gifte oss borgerligt, skrev mycket av vigselprogrammet själva. Kan tillägga att vi är totalt otraditionella o gjorde verkligen vigseln till VÅR sak. Alla våra 90 gäster uppskattade det ändå Trots att vi struntade i en massa "vett o etikett".

Det var askul o nu är vi lyckligt gifta. Vi var dock lika lyckliga innan

Hur som hur, summan av kardemumman, man vet ju aldrig. En dag har din karl kanske värderat om och står där med ringar?!