Droger i sambons sällskap..

dessutom kan ju träning också vara ett beroende som kan bli VÄLDIGT osunt!

marian: Tack för ett mycket välformulerat inlägg. Det ligger väldigt mycket i vad du skriver men vad som förmodligen inte framkommit i debatten utifrån min synvinkel eftersom vi inte direkt varit inne på sådana sidospår är att jag vill sätta ett andligt ljus på detta med stimulantia av olika slag. Då ska jag såklart göra det: jag anser att vi alla befinner oss inte bara på en evolutionsstege rent biologiskt utan även mentalt/emotionellt. Ju mer medveten och "utvecklad" själen är (det var det jag syftade på när jag tidigare skrev att vi tar sönder själen med dessa medel) desto mindre av alkohol, droger och osunda övriga medel vill den ha eftersom det inte stämmer överrens med den andliga nivån. Man kan hävda att man drogat sig i alla tider, men detta kommer att ändras allt eftersom vi människor får ett högre och mer förfinat utvecklat medvetande. Jag skulle här vilja gå in ännu djupare på metafysiska saker men det känns inte som att det finns plats/utrymme för det och det är även svårt att formulera saker man känner väldigt djupt inom sig. Summa: jag känner mig för ren i själen numera både pga. renlevnad samt andlig tillväxt för att vilja förgifta mig eller bedöva mina sinnen. Och ja Marian: jag hur hjärnans signalsubstanser kontra idrott funkar. Jag märker väl att du är påläst, men vi har inte samma livssyn, du och jag är på olika livsplan.

KC: ja, och ortorexi är ett helvete, men det största problemet vi i väst har är väl hur vi ska få stopp på alla vällevnadssjukdomar, inte hur vi ska få folk att träna mindre? Vi lever i en värld av extremer.

//G

GENUS:
Det beror på hur man ser det. jag tyclker all överdrift är värd att bekämpa så attd et är vanligare med övervikt tycker inte jag gör att överträning blir mindre allvarligt. ofta tror jag det är en reaktion på de krav som ställs på oss.
om man kan skapa ett samhälle där folk är snälla och toleranta, där barn uppfostras i sunda familjer så tror jag att varken övervikt eller andra överdrifter skulle finnas.

Mmm, det ena utesluter ju inte det andra. Att utesluta droger och alkohol och annat i den vägen tycker jag fortfarande inte är att överdriva det hela utan att istället ta mänskligheten till en högre nivå, som jag skrev till Marian. Vår tids övervikt är lika illa som vår tids (i mindre utsträckning då) överträning och ortorexi. Din samhällslösning tycker jag låter sund. En dag kanske vi alla har kommit dithän, men det går inte fortare att ändra ett samhälle eller en värld än vad människorna i det ändrar sig och utvecklas. Det kommer att ta tid så varför inte redan nu skippa uppenbart livs- och andeobefrämjande saker som droger och alkohol i arbetet på vägen dit? Vi måste rena oss från all smuts både invärtes och utvärtes för att kunna skapa något gott, anser jag. Ni kanske tycker att jag är extrem och personifierar motsatsen till mina egna sentenser men det beror helt på hur tungt man anser majoritetens dåliga omdöme väga mot minoritetens individuella val. //G

önskar att världen såg ut så. om jag flyttade till nepal och bodde i ett kloster och kunde gå promenader och funder i en park skulle jag kanske inte må så dåligt. men så länge livet är så jäkla hårt och man hör om det ena och det andra tillsammans med sina egna tyngder - då behövs nåt som piffar upp. alkohol för smak och ibland berusning - skulle ha svårt att inte göra världen lite skönare med sånt ibland.

Mitt liv har varit och är stundom oerhört tufft men jag vill ändå försöka skapa min idealvärld på mikroplan. Vi skapar alla våra världar inom oss. Nu sätter jag punkt i debatten. Jag har sagt vad jag skulle och tagit del av många tankar och åsikter jag funderar en hel del över och testar mina egna mot. God natt! //G

Genus:

Å andra sidan kan det ju argumenteras att många av våra största tänkare, författare och konstnärer brukade stimulantia av olika slag, allt ifrån absinth och opium till LSD till alkohol. Och likaledes har stimulantia använts i ett flertal religioner för att framkalla religiösa upplevelser. Det finns alltså de som hävdar att droger tar oss till ett högre plan av medvetande där vi uppfattar och tolkar sinnesvärlden på ett helt annat sätt. Det är inte min mening att propagera för droger på något sätt, för drogmissbruk har mycket negativa effekter, men jag tycker att det är vanskligt att tala om 'andliga plan' och 'högre medvetande' när substanser som psykotropa växter, och andra tekniker som ger ett drogliknande rus, har varit en väldigt naturlig del av religionsutövning just för att uppleva ett högre stadium av varande, och inte - som du säger - att 'döva sina sinnen' eller att fly verkligheten. Och i vissa fall är det precis tvärtom att droger förhöjer sinnesupplevelser snarare än att döva dem, varav marijuana och ecstacy är två av dem.

Som sagt, det är absolut inte min mening att ta en ståndpunkt för droger eller att säga att de är bra, bara att framföra en annan sida av saken.

Nu är jag här igen. Marian: Jovisst har berömdheter gjort det du skriver men vad var det drogliga preludiet till Jim Morrisons "Light My Fire"? Jo, genom att bli hög skaffade han själen distans till kroppen på ett primitivt sätt. Du nämner LSD, och just LSD har länge åtnjutit oerhört riskabel popularitet just beroende på drogens halsbrytande förmåga att skilja själen från kroppen genom att slå ut hjärnan. En härlig flygtur för vissa, en traumatisk chock med påföljande psykos för andra. Det farligaste med att skilja själen från kroppen genom droger är att kroppen tar obotlig skada av det, vilken själen ofta inte märker förrän det är för sent. Det finns ett sätt till för själen att skaffa sig distans till kroppen; kreativitet, vilket ju många konstnärer kan vittna om när de skapat sina mästerverk. Den konstruktiva kreativiteten är en uteslutande själslig egenskap, som kräver allt av själen och nästan ingenting av kroppen. Det var kanske därför ex. Beethoven kunde komponera trots att han var döv. Ju mer själens krafter tas i bruk för det rena konstruktiva skapandet desto större själva mästerverket. Om man summerar detta kan man kanske säga att alkohol och droger är genvägar till frihet och kreativitet och att man skulle kunna ta sin jordiskhet med större fattning än så. Det är ju ingen slump att ofria arbetare förr i världen söp värst av alla och att många tog ut en del av lönen i sprit för att fly verkligheten och känna sig fri för stunden. Vi kan inte fly och vi bör inte fly! Genväg är senväg.//G

Ska vi forbjuda internet och tv ocksa, for att en del anvander det som flykt fran verkligheten? Det kanske inte ger fysiska men, men du pratar ju anda om det sjalsliga planet. Det blir ju hogst subjektivt vart ska man dra gransen for verklighetsflykt.

For mig ar grillfest med mina narmaste, gott vin och kanske t o m lite gras (aven om det var lange sedan nu) inte mer flykt en att sitta klistrad vid en doku-sapa var eviga kvall (vilket jag for ovrigt inte gor). What ever rocks your boat.

Genus:

Det här är en jätteintressant diskussion, även om jag inte riktigt håller med dig. För mig, som författare och konstnär, har kroppen och min andliga tillvaro varit obotligt åtskilda. Jag känner mig oftast separerad och distansierad, både från andra och från mig själv. Det är väldigt få saker som kan ta ner mig på jorden, som får mig att känna mig hel och osplittrad. Förstår du hur jag menar?

Jag satt och pratade med en musiker om det, som kände Sara Lidman väldigt väl, och han berättade att - förutom att han kände igen sig så väl i det jag sade - att hon menade att det var någonting som kom med ett kreativt yrke: "Det ingår i vårt jobb att granska, tolka och återberätta mänskligt beteende. Därför granskar och tolkar vi oss själva också". Och så är det med de allra flesta andra författare, musiker och konstnärer jag umgås med. Jag håller absolut med att skapande handlar om en själslig egenskap, och bara själen, men jag tror också att det innebär att kreativa människor lider av att vara så högt i det blå - att jordiskheten fattas. Och jag är övertygad om att det är därför många konstnärer, författare, skådespelare et cetera också tar droger.

Så: jag tror inte att droger 'hjälper' i skapandet per se, utan att det 'hjälper' skapande människor att handskas med sin tillvaro som skapande människor, för precis som du påpekar är det ju många gånger en verklighetsflykt som i arbetarnas fall. Det vore väldigt skönt att kunna vistas med sig själv och sin kroppslighet på ett väldigt avslappnat, bekvämt sätt, men det är inte alltid det lättaste.

Marian: Jag förstår vad du menar. Jag kom förresten på en teori kring detta som har sin grund i esoterika. Enligt källor och alternativ vetenskap kring fenomenet chakran stimulerar och öppnar alkohol och droger upp de två nedre chakrana navel- och baschakrat och de övre chakrana som ex. tredje ögat och kronchakrat är ju förknippade med skapande och medialitet (ofta snurrar dessa chakrahjul mycket snabbt hos ex. synska och kreativa konstnärstyper.) Ex. författarinnan Margit Sandemo stängde av sina nedre chakran efter flera övergrepp i barndomen till fördel för de övre vilket gjorde henne synsk och begåvad med en överdängandes fantasi (allt enligt henne själv). Kanske är det så att intag av droger och alkohol är kreatörers omedvetna sätt att balansera och hela sig själva och öppna upp stängda delar av självet? Att få alla hjulen att snurra något så när lika fort? En slags andlig självmedicinering på farmakologisk väg? Jag vet inte men som Jinni skrev: "what ever rocks your boat"
Nu är jag väldigt långt ute och spånar men det gungar min båt rätt bra att göra det...//G