Hmm... knasiga frågor

hejhej!

Är verkligen toppen med den här siten där man kan läsa om andras relationsproblem, vad som går hem, och alternativa lösningar på det mesta och få vettiga svar.

Vill verkligen att jag o min tjej ska leva livet ut med varandra men jag tvivlar mer och mer.

vi skrattar ihop varje dag
vi myser i soffan
vi går promenader
vi tränar ihop
vi lagar mat ihop
vi vill flytta till villa på landet ihop
vi ligger sked när vi ska sova (tills det blir för varmt...då rullar jag iväg ;))
vi pussar på varandra
vi pratar massor (inte så mycket sex o den egna relationen dock)

Har faktiskt hummer på tining då det är dax för en liten mysig middag i kväll. Har aldrig gjort det tidigare men det kan ju inte vara så svårt ;)

MEN....

Försöker vara till lags, göra saker som hon blir glad över, lägger tid och energi på henne osv... För en månad sedan så sa jag till på skarpen att det sög att hon inte engagerade sig mer i vår relation(=ett 2dagars gräl). Hon tar mig för givet och triv med mig (förutom att jag missar små detaljer som hon blir sur på) och lägger sin energi på annat. Sedan dess har jag försökt att fokusera mer på mig själv och vad jag trivs med för att inte riskera att kväva henne i all min kärlek.

Resultat:
Ser inte ut som hon får mer luft... mer bara som vanligt.

Hur många av er tjejer skulle bli förbannade om er kille ville snacka med en relationsrådgivare? Hon vill helt enkelt inte lämna ut sig till någon okänd person. Och om inte vi kan reda ut det här själva så är det lika bra o skita i det... Skulle det kunna vara så mycket förlorad stolthet att behöva hjälp??? Jag tror att alla skulle behöva ha lite nya råd och tips för o höja nivån på relationen då och då.

Vi sitter ju själva och skrattar åt nannyakuten och tycker att det är bra att dom får hjälp dom stackrarna...

Antar att flera av er tänker att jag ska lämna bruttan o ta nya tag?

:(

Glömde skriva att hon har varje helg uppbokad med grejer fram till slutet på juli då hennes semester börjar. Då ska vi givetvis göra saker ihop men merparten är saker som hon bestämt att hon vill göra och jag får vara med om jag vill.

Visst har vi problemos på flera plan men man måstte ju börja med något av dom. Om den ena löser sig så kan det hjälpa till så de andra löser sig lättare.

men om hon inte är intresserad av att byta preventivmedel el åtmistonde prata med barnmorska (el va d heter), inte vill prata med relationsrådgivare så står jag rådlös. Nu känns det som att det finns 2 alternativ kvar...

1. Jag ger upp
2. Jag gillar läget och ser om hon ändrar sig på egen hand vad gäller o ta tag i vår relation. O väntar o ser om hon får lust framöver...

Man ska ju inte själv behöva se till så relationen underhålls.

re: Lycklig?

vi har ju inte legat med varandra sedan förra året och under denna tid har jag inte pressat henne. Jag har bara försökt att göra saker som hon anser vara viktiga så att hon ska kunna slappna av och tycka att livet är toppen.

Hur lång tid är tillräckligt för att man ska våga fråga om hur man ska lösa sexet? Har sedan en månad tillbaka kolla på detta forum och det är ju skräckpropaganda på p-sprutan. Är ju orolig att jag ska få lägga mig sugen varje kväll i månader/år framöver. Nämnde alltså nyligen att det kan bero lite på sprutan att hon tasppat lusten men hon är inte intresserad av att byta el iaf kolla läget.

Säg till din kille att det vore bra om du kunde få tänka lite själv på hur du vill lösa saker.

Ingen höjdare om en tar på sig allt ansvar att alltid hitta lösningar på allt. Om du finner dig i detta (vilket du inte gjort vad jag förstår av dina kommentarer) så kommer du ju till slut sluta att fundera på hur saker och ting ska vara... för det fixar ju killen!

Ingen höjdare!

NokGroda!

Tackar för stödet! :)

Jag tror dom flesta innerst inne vet svaret på sinda frågor här men behöver ventilera dom lite för o se om man missat något.

Jag är en seg rackare som försöker se positivt på livet och ger inte upp i första taget...

O ja vet att om hon skärper till sig så kommer hon att få en hyvelns snubbe vid sin sida som gör hennes liv till en lycklig saga! :D

Jojo... klart att det finns två sidor i allt.

Jag är minsann inte lätt att tas med jämt. Jag är morgontrött, seg o svara på frågor = ska jämt tänka igenom saker för o svara på bästa sätt, glömmer saker ganska lätt, kan inte låta bli att kommentera och säga att saker inte är på bara ett sätt... osv osv... :)

ex. vilken snygg tröja, säger hon! Helt grym, säger jag... synd på den lite breda mudden, fyller jag i med...

Jag vet om dom och jag jobbar på det!

Tack för svaret Blivande fru J!

Jag skulle mer än gärna gå med min tjej men där uppstår nog problemet som kan härröras Lycklig?s kommentarer om att bry sig för mycket. Men jag kan ju alltid fråga. Jag gissar att många tjejer känner det som en privat grej det där med gynbesöket även fast de har en kille. Är väl troligen ute o cyklar men ändå..

tack för svaret igen fru J, min tjejs problem är ju att hon blöder väldigt mycket så hon anser sig ju ha fåt en dryg vecka extra/mån så nu vet ja lite mer...

Hejsan hoppsan!

Tänkte bara avlägga en rapport om läget.

..går inge vidare! :(

Har varit ledsen en tid och kommer ställa henne mot väggen i helgen (går inte nu då hon är bissy me annat. Hmmm...)

Har faktiskt varit o tittat på lägenhet, en liten etta till mig för o vara lite förberedd. Även kompisar har ställt upp och tittar efter lyor. Ev en som jag komemr få hyra i andrahand. Känns skönt att ha förstående kompisar, både tjejer o killar.

O precis som ni har hjälp till med så sägger de att jag har iaf inte gett upp utan o kämpa (om det nu blir så)

O flytt blir det om hon inte vill gå till barnmorskan el till en relationsrådgivare med mig. Går hon inte med på dessa krav så säger det sig själv att det inte är intressant längre.

Borde finnas nån annan isf som vill bli bjuden på hemmalagad hummer, få städhjälp, bli ompysslad, bli överraskad, få blommor och få sex när dom vill ;)

Då var man singel igen...

Inte helt oväntat men det är ju tungt iaf då jag fortfarande tycker att hon är en supertjej.

life goes on...

hon sa att gnistan försvann när vi flyttade ihop.. hon har aldrig bott ihop med någon kille tidigare så jag gissar att hon har lite för höga förhoppningar på hur det ska kännas. Livet är inte en dans på rosor om man inte jobbar på att det ska bli så. Hon nämnde att vi kanske hade flyttat ihop lite snabbt!? Jisses.. vi har känt varandra i 6år först, tillsammans 1, sen bott ihop i 1.. Tycker det ser mer ut som skynda långsamt...

Inget o hetsa upp sig över och jag tycker det inte är någon mening med att ta upp tråkigheter eller älta skit nu. Det är som det är o ja får bo kvar till jag hittar något nytt iaf.

Letar lyor för fulla muggar nu! Någon som har en etta över i sthlm? :)

Nu är det dax att ta sig ut och se vad som erbjuds ;)

Jag har alltid varit skitdålig på att stöta på tjejer o nu var det ju dessutom ett tag sedan...

Nu är det inte så att jag ska ha en ny flickvän direkt men flörta är ju bra för självförtroendet! :)