Hur undviker man?

Jag förmodar att du älskar din pojkvän. Skulle hans sjukdom gå i arv så blir förmodligen det barnet också älskat. Vad som är rätt eller fel att föra vidare går nog inte att diskutera, det är kombinationer av arv, miljö och utveckling som i längden visar vad som är lämpligt. Jag tror inte att vi superamatörer skall inbilla oss att vi fattar vad det handlar om.

Jag har t.ex en genetisk defekt som under en tid i vår historia var en stor fördel att ha. Det var därför den fördes vidare. Så vad som är rätt eller fel vet bara tiden.

Det enda man kan göra när man skaffar barn är att hoppas att allting går bra. Vissa saker kan de se med fostervattenprov, men långt ifrån allt. Man får väl acceptera att man inte är perfekt. Vad nu perfekt är.

När det gäller att skaffa barn eller inte så tänker jag nog mer på huruvida personerna som skaffar barn är lämpliga föräldrar. Där kan jag ibland ha åsikter om vissa som jag inte tycker skulle ha barn.

Vad gäller allergier så hävdar vissa att det ökat eftersom vi har för rent omkring oss. Allergier är tydligen inte alls lika vanliga bland t.ex. bönder eller folk som lever med mycket djur. Så inte heller där är det lätt att säga vad som är rätt eller fel.

maniko
vet inte om det är mig du syftar på, men ser att mitt inlägg kan tolkas på det viset så jag svarar i alla fall. Jag menar inte att TS' sambo skulle vara en dålig pappa för att han är psykiskt sjuk.

Vad jag menade med mitt inlägg var att de gånger jag undrar varför folk skaffar barn är när jag ser människor som egentligen totalt struntar i att de har barn. Människor som är helt urusla på att vara föräldrar. Vilket för det mesta inte har med sjukdom att göra alls utan förmodligen dumhet eller egoism.

Jag funderar däremot aldrig på om folk för vidare dåliga gener etc. Det får gå i utvecklingens tecken för min del.

Undrar om det där blev klarare? Inte alltid så lätt att uttrycka vad man menar.