Rätt sätt att reagera när hjärtat gör ont

Pojkvännen har var ute och festade en sväng på krogen förra helgen.
Eftersom vi båda pluggar på olika orter en tid nu, (han bor tillfälligt hos sina föräldrar på hemorten)ses vi inte så ofta som man skulle önska då avståndet sträcker sig över halva sverige.
Otrogenhet eller svikna löften är ingenting jag oroat mig för då han är en jättego kille.

Dock skedde en grej förra helgen som jag reagerade mycket starkt över. Samtidigt dyker tankarna upp om man kanske överreagerar, skall man glömma utan att älta osv. Han brukar vara ute och ta en öl med en kursare (kvinnlig) lite då och då eller förfesta något som jag tycker varit helt okej. Hon är jättetrevlig och hade fast sällskap även hon (dock ej sedan veckor tillbaka nu).

Just förra helgen blev resultatet av kvällen att hon sov över hos honom i en extrasäng i rummet då han förklarade det så att hennes ex hade stött på henne inne på krogen och varit allmänt sliskig, min pojkvän och hon hade då lämnat stället för att käka lite eftermat på något snabbmatsställe. Det är ingenting som bekymmrar mig alls inombords då vi har ett brett kontaktnät osv. Resultatet av den sliskiga expojkvännen på krogen var dock att hon sedan följde med min pojkvän hem och en extrasäng ställdes i ordning. Resultatet blev sedan snack halva natten och frukost med föräldrar och yngre lillebror.

Det är väl här som jag själv kanske skulle ha handlat annorlunda om jag varit honom, naturligtvis överger man inte en tjejkompis men eftersom hon alltid åker taxi hem annars, bor en bit utanför hade nog jag följt henne till en taxi när hennes kombosar ändå sedan var hemma och kunde möta vid dörren om man var orolig för den sliskiga expojkvännen på krogen fortfarande. Han berättade detta dagen efter så kanske borde man inte reagera men det gör jag, vi talade igenom detta eftersom vi uppenbarligen har olika gränser och jag förlät honom naturligtvis men hjärnan men saken är den att det fortfarande värker i hjärtat. Förlåta tänkte jag sedan, kanske var det inte enns något fel? Tankar dyker dock upp som gör ont och förmodligen blir man lite svartsjuk också, aldrig varit orolig att han skulle plocka hem någon i onyktert tillstånd boende hos sina föräldrar men ändå skedde detta + att hon sedan åt frukost med dem, detta är dock en tjejkompis men säg det till hjärtat mitt. Inte tagit upp detta till diskussion efter att vi talade ut första gången och han har inte nämnt det heller, vill inte älta men samtidigt har jag inte glömt, gör fortfarande väldigt ont och ikväll skall han ut igen. Fortfarande inte orolig för att det skall hända något, litar till 100% att han inte är fysikt otrogen (kyssar osv.) men kan inte hjälpa att bli påmind vilket gör att man känner sig mer sårad eftersom han gick över en gräns för mig. (med inte enligt honom)

Blev kanske lite långt det här men jag är så osäker på hur man bör reagera? Är det allvarligt eller bör man bara acceptera från början och inte göra en höna av en fjäder. Bör jag ta upp det igen då vi träffas öga mot öga? Är som rädd att man överreagerar och att andra tycker att det är löjligt om det skulle ha hänt dem, därför jag vänder mig till er,
Hur känner ni?

Otroligt tacksam för svar och råd då jag står handfallen i mina funderingar
Varma kramar

Tack för alla svar. Känner mig lite säkrare nu när jag tänkt igenom allt och insett att man faktist får reagera och känna. Betydde oerhört mycket att få ta del av era resonemang då jag inte visste vart jag skulle vända mig med mina virriga funderingar. Det är gult värt.

Talat med honom igen, öga mot öga denna gång. Underbart skönt att få ur sig allt och kunna ta resonemangen samtidigt som man ser den andres ansiktsuttryck. Förklarade hur jag kände inför allt, och tog en teoretiskt omvänd situation när jag hade tagit hem en killkompis och frågat hur han hade reagerat på det och var han satte sina gränser. Han sade då att han förmodligen reagerat lika starkt som mig och blivit hemskt sårad även fast han inte skulle ha blivit arg på mig. Den situationen tyckte han skulle ha känts helt fel och han förstod nog då hur jag hade kännt. När han sade så insåg jag själv hur jag kände, jag förklarade att jag inte var arg på honom eller något liknande och att det inte fanns någonting att förlåta eftersom han i teorin inte gjort något fel. Han handlade efter det han ansåg var rätt och det kan jag bara respektera. Samtidigt förklarade jag hur jag kände, Vilket han respekterade.
Han sade att det i efterhand kändes väldigt fel utefter hur jag hade reagerat och han själv när han nyktrat till och insett att det hade kunnat lösas på en miljon andra vis än att ta hem henne till hans rum.

Det är nog inte att jag är orolig att hans föräldrar skall undra varför han inte är ihop med henne istället för mig. Såna tankar dyker nog inte upp efter en frukost och vi har varit tillsammans i flera år. Snarare blev jag nog sårad av de faktum att han delade helgvardagen med någon annan, kvälls/morgonsnack in på småtimarna, frukost osv förmodligen mkt eftersom vi är ifrån varandra så mycket. Det fick mig nog att känna mig mindre speciell.(för tillfället har vi bara en helg i månaden) Hjärnspöken må hända men också känslor som jag är väldigt glad att han lyssnade på.
Han sade att han aldrig skulle göra om det efter han visste hur ledsen jag hade blivit. Det gjorde mig lite ställd, jag vill inte vara en sådan flickvän som förbjuder honom att ha tjejkompisar. =/ Jag har alltid uppmuntrat honom att träffa sina tjejkompisar. Visst jag har ett stick i hjärtat fortfarande, men hans resonemang sedan fick mig bara att smälta.

Varför skall jag ta hem tjejkompisar att sova över natten i mitt hem när jag själv skulle bli otroligt sårad om du gjorde de samma? Även fast man inte är otrogen, släpper man in någon annan tätt inpå livet som inte är ens partner och jag skulle inte visa respekt för dig om jag gjorde något jag inte skulle acceptera att du gjorde.

Jag tror inte händelsen upprepas för efter att ha talat igenom allt så känner jag mig inte som ett kontrollfreak heller eftersom vi tydligen ligger på samma våglängd.

Rätt sätt att reagera när hjärtat gör ont

INNEHÅLL