Kommer längtan efter barn när man träffar "den rätte"?

Jag längtade mer efter barn INNAN jag träffade den rätte. Förmodligen för att barn tidigare fyllde nån slags funktion i min bild av det pefekta livet. Någon att höra ihop med, någon som alltid finns där, och som man alltid kommer att älska.
Nu har jag inget behov av barn, för i och med min sambo har jag fått en familj att höra i hop med. Jag har inga känslomässiga behov av barn.
Visst, om ett par år kanske jag känner att jag vill ha barn, men just nu känns det som att det kan kvitta.
Kan tillägga att jag är (snart) 25.

Jag känner att OM jag ska ha barn så ska det absolut vara med min sambo. Men däremot längtar jag inte efter barn nu, eftersom jag verkligen inte känner att det är något som "fattas". Jag är inte särskillt förtjust i barn heller.