Dödsnervös!

Oj, vad jobbigt! Jag var såklart nervös men det var mer en spänd förväntan och glädje, något liknande har jag nog inte känt innan och även jag brukar börja gråta så fort kyrkklockorna ringer. Men jag har absolut ingen tendens till panikångest

Nu är du ju beredd på att det kan bli så, då kanske du inte blir lika överrumplad?

Vi åt en god sallad till lunch och till den drack vi vitt vin blandat med flädersaft. Lite alkohol (betoning på lite) kanske kan få dig att spänna av?