Bröllop - hall of shame

*hehe* vilken kul tråd:D

1) när vi gifte oss så hade vi våra löften skrivna på en tavla, där vi avslutade med "...för det är du och jag, P/C." meningen var då att jag skulle säga hans namn, och han mitt.
jag påminde alltså min man det sista jag gjorde på morgonen - sen säger du catarina efter löftet.
tror ni han kom ihåg? så vi har båda lovat P att vara tillsammans...

2) tal allstå. kan man undanbe sig vissa tal? NÄ! vi fick VÄRSTA moraltalet - 30+ båda två, 1,5 barn, fick vi alltså ett tal om säker inkomst, barnuppfostran och att tänka på framtiden så man inte förköper sig. *suck* skulle vi ta studenten eller?
sen fick jag även epiteten mormor, ungdom och medelålders av min egen far. *dubbelsuck*

pinsamheter och blunders är BRA för då får man tillbaka fokus på vad som är viktigt egentligen

fram för mera pinsamheter!

mera mera!

kommer inte ihåg om jag skrivit detta förr, men d tål att upprepas :

när brorsan gifte sig så hade han två 4-åringar som näbbar. först så gick väl allt bra, förutom att de stog och petade på varandra. när ena tjejens mamma blängde på henne så pekade hon på sin kamrat och låtsades att allt var hennes fel...
när sen buketten skulle hållas i hade petandet urartat och det blev ett litet slagsmål med just brudbuketten...
och när jag skulle ta en sång så rullade det ett kinderägg över golvet, så jag höll på att skratta sönder sången.
men roligt såg d ut - ingen tittade på brudparet och filmerna som spelades in hoppade rätt markant...