fnurror på tråden
Jag och min sambo har precis tagit oss ur en sådan svacka. Och den var lång. I nästan 2 (av våra 5) år har vi tjafsat, bråkat och gnällt utan längre "upp"-perioder.
Fattar knappt att vi höll ut så länge, men jag är sååå glad att vi gjorde det!! Vi har haft mååååånga lååååånga samtal om varför vi bråkar, men det enda som egentligen tog skruv ordentligt var när jag förklarade för honom att jag var på väg att ge upp. Då äntligen fattade han att han var tvungen att ta det på allvar och anstränga sig mer. Nu är vårt förhållande helt annorlunda, vi är kramiga, glada, uppskattande, harmoniska, lyckliga tillsammans helt enkelt. Borde byta nick... ;)
Annat vi har gjort:
- delat upp matlagning 50-50
- fixat städhjälp
- lyssnat på varandra, inte bara pratat
Jag är faktiskt trots allt glad att vi haft den här dåliga perioden (fast den hade ju kanske inte behövt vara så lång ;)), för nu vet jag att vi kan klara en kris tillsammans, och känner mig säker på att vi har bra förutsättningar att vara lyckliga ihop resten av livet. Jag är nämligen inte ens förlovad ännu. :)
Men det är svårt att ge råd utan att veta hur er situation ser ut. Oftast är de små sakerna man bråkar om bra indikationer på vad som egentligen är fel. Vad stör du dig på? Vad stör han sig på?