Jag är så jä..a arg!

Ja det är väl bara att flytta.

Vi har flyttat tre gånger de senaste 10 åren mellan olika landsdelar och barnen har bytt skola, dagis och kompisar. Det går jättebra.

Man kan ju inte kräva att staten ska betala för att jag ska kunna bo på en viss plats. Och om man nu skaffar sig en examen i något speciellt och vill jobba inom det, så får man väl flytta dit där de jobben finns.

Och har du en examen som inte motsvaras av jobben, så får du väl byta karriär. Förstår inte vad det är med folk. Ut och jobba! Det behövs folk i vård och service så ta de jobben när man blir erbjuden.

Bara för man har en examen så innebär det inte att man är överkvalificerad för ett säljjobb. Det är nog snarare så att man är underkvalificerad. Man må vara duktig pedagog men att sälja är en helt annan konstart.

Men om man nu är överkvalificerad så tror jag man avancerar ganska snabbt. Om man nu är så himla överkvalificerad vill säga.

En gäst: Du kan få mer än 4 veckor av mig

Jag hade i din sits tagit ett jobb vilket som helst, och sedan sökt mig till kommunens vikariepol för lärare, samt fortsatt söka lärarjobb hela tiden tills du får ett , heltid elelr deltid. Jag hade tagit ett deltidslärarjobb och så fyllt på lönen med andra jobb. Man kan ju blanda sin arbetstid med olika arbeten. Så småningom om du är rätt kvalificerad och duktig så får du ju ett tjänsterbjudande.

Men om du bara varit arbetslös i fyra veckor är det ju inte så himla mycket att yla över. Hade det varit fyra månader eller fyra år, ja då hade du kunnat vara arg. Men du får väl se tiden an.

Men genrellt sett tycker jag att folk är ovilliga att flytta och vill att jag ska betala för att de ska kunna bo där DE vill. Och det vill inte jag använda min lön till.

Goasmulan: Jag har anställt mycket folk i min dar och överkvalificerad brukar man bara ange när man inte tycker att personen klarar av jobbet. Annars vill man ju ha så mycket kompetens som möjligt för lägsta möjliga kostnad. Kolla på museerna, där står folk med fil.mag eller till och med doktorsexamen och vaktar tavlorna.

En gäst: Har du sökt jobb på kassan i ICA och inte fått det, eller är det bara något du säger?

Engäst: Kan du inte disktuera med argument istället för att vara lidande och offer?

När man separerat så tvingar man aldrig barnen att välja. Barn ska aldrig tvingas till det valet utan det beslutet får man fatta åt dem.

Du kan ju inte själv välja livslång arbetslös för att barnen ska vara nära sin pappa. Jag tycker du har ett stort ansvar genetemot dig själv, att förverkliga dina drömmar, att använda din examen och allt du satsat på. Jag tror du blir en bättre mamma för dina barn om du är lojal mot de värden du står för, än om du offrar dina ideal för att barnen ska vara nära sin pappa, eller om ni nu väljer att pappan tar hand om barnen så du kan satsa på din karriär.

Barn som växer upp med föräldrar som "offrar" sig för dem mår inte bra. Det är helerl inte så kul för barn att veta i vuxen ålder att "min mamma offrade sig för mig och över sina egna ideal". Det kommer inget gott ut från du utplånar dig. Tvärtom. Därför: Offra dig aldrig.

ok :)