Vestibulit
Hej! Kommer in lite sent i den här debatten men men... hoppas någon läser det iaf! Har själv haft vestibulit och har därmed läst mycket om det, deltagit i undersökningar och samtalsgrupper och fastnat för ämnet som studieobjekt. Jag är ännu i början av min undersökning men har en huvudsaklig teori som går ut på att vestibulit ursprungligen till stor del beror på antingen psykisk eller fysisk stress. Inte den stress som används i vardagstal då man talar om en specifik situation (t.ex. arbetet), utan jag menar den stress som kroppen kan reagera med vid livskriser som t.ex. en skilsmässa (både egen eller föräldrarnas) tidig utveckling som barn, ätstörningar, höga prestatonskrav osv. Smärtan yttrar sig då som en signal om att något är fel, precis som spänningshuvudvärk eller annan stessrelaterad smärta. Har man väl upplevt denna msärta sätts den "onda spiralen" igång som ju i stort sett går ut på att smärta leder til spänning som leder till ökad smärta osv.
Jag kom fram till denna teori eftersom det var den enda gemensamma nämnaren jag kunde finna hos alla dem jag talat med eller läst om. Om ni inte håller med får ni gärna säga det, annars hoppas jag att jag väckt lite nya tankar hos någon =)