• EhjärtaK = sant

    Hur ofta "ska" man gå till gynekologen?

    Ja, alltså hur ofta går ni (som är friska) till gynekologen?

    Själv går jag aldrig förutom när jag har några problem (vilket är mycket sällan). Sedan så går jag självklart på cellprovtagning när jag blir kallad (men det är ju ingen gynekologisk undersökning).

    När jag var yngre så fick jag information (från skolan, tidningar, kompisar osv) att man bör gå regelbundet till gynekolog för att undersöka sig. Och det var tydligen mkt viktigt att man började med detta så fort man hade haft sex. Nu gjorde jag inte som jag blev tillsagd, men jag lever ju fortfarande . Men hur är det egentligen?

    När jag gjorde min första cellprovtagning så frågade BM om jag gjort ngn gynekologisk undersökning tidigare - men det hade jag inte - och hon verkade inte ett dugg förvånad eller frågande till det. Dessutom har jag läst i någon informationstidning att man inte längre har rätt att gå på gyn-undersökningar till subventionerat pris om man inte har några symptom på sjukdom.

    Betyder det då att man inte har rätt till gynekologisk undersökning förrän man blir gravid eller sjuk?

    Bara lite allmänt nyfiken......

  • Svar på tråden Hur ofta "ska" man gå till gynekologen?
  • EhjärtaK = sant

    Tack för alla svar!

    Angående tandläkare så får man ju kallelser, och då blir det ju automatiskt att man går (vare sig man vill eller inte ). Men när det gäller gynekologen så får man väl inga kallelser?? Jag får det iaf inte, men det kanske beror på att jag inte äter p-piller eller något sådant .

    Blir ni kallade, eller handlar det om att ni själva ringer och beställer tid (eller går på barnmorskas rekommendation)?

    Och hur är det med privata kliniker?? Jag har varit på en privat klinik (fick en akuttid via sjukvårdsupplysningen). Kan jag i fortsättningen ringa dit för att beställa tid (för vanlig undersökning) - eller kommer det bli jätte dyrt då bara för att det är "privat"?

    Anledningen till att jag helst vill gå dit var att det var en kvinnlig gynekolog och jag fick en väldigt bra kontakt med henne. Sen så har ju hon dessutom antecknat alla grejer som rör mig, och då är det ju så smidigt att gå tillbaka till henne!

    Usch alltså, jag är helt kass på hur det här med vården fungerar.... Dessutom är det ju så himla krångligt att förstå skillnaderna mellan privat vs. landstingsvård *suck och ler*.

    Luks:
    javisst är det lite märkligt att barnmorskor kan skriva ut p-piller och sånt utan att någon undersökning har gjorts.... å andra sidan så kanske de _ska_ rekommondera en att gå till gynekolog med jämna mellanrum. Vad smidigt det vore om BM:or och gynekologer höll till på samma ställe .

  • EhjärtaK = sant

    åh, jag fick nästan till alla smiley-gubbarna - men självklart ska inte -gubben vara där .

  • Luks

    Jag har INTE blivit kallad till nåt av det ni pratar om. Inte cellprov, inte tandis, inte gyn. Bor i Göteborg.

  • blue83

    Jag ringer själv och bestämmer tid men det beror på att jag måste ha nya p-piller.

    Tror inte det är dyrare att gå privat.

    Ring och fråga om du kan få gå till samma gyn! Det skadar inte att fråga. Dessutom kan det vara väldigt svårt att få tillgång till privata kliniker annars, de tar ofta inte in nya patienter.

    Vad bra att ämnet togs upp för jag kom just på att det är dags att beställe en ny tid för min del...

  • pickolina

    Luks

    Hur gammal är du, har för mig att de börjar kalla till cellprov efter man fyllt 23?!

    EhjärtaK = sant

    Jag går privat men kliniken är landstingsansluten. Går alltså på högkostnadskortet. Om man går för att skaffa p-piller är besöket gratis. Hmm, på den mottagning jag går är BM och gynekologen på samma ställe, visste inte att det inte alltid var så, hmmm... När jag går på gynundersökning är det ibland gynekologen som utför den och ibland BM, beror på orsaken osv...

    Ring till det stället du varit på, som du vill gå till och fråga vad ett besök kostar och om de är anslutna till landstinget. Svårare än så är det inte.. ;)

  • Luks

    Jag är 32. Blev kallad en gång hemma i Norrköping men aldrig i Göteborg. En person jag kände var över 40 och har bott i Gbg hela sitt liv, men aldrig blivit kallad. Kanske är så här i Gbg. Eget ansvar.

  • EhjärtaK = sant

    pickolina:
    ja, svårare än så är det förstås inte . Den här kliniken måste nog vara landstingsansluten eftersom jag fick en akuttid till dem via sjukvårdsupplysningen. Dessutom så fick jag ett högkostnadskort som de skrev/stämplade i.

    Kan nog vara bra att gå och kolla sig ibland, så jag gör så att jag ringer dit igen om ett eller två år och hör mig för .

  • pickolina

    Luks, konstigt men så kan det ju vara förstås..

    EhjärtaK = sant, ja men då är de landstingsanslutna. Tror nog att alla eller i alla fall de flesta är det. Då kan du ju som sagt prova att ringa dit när du känner att du vill gå. Känns ju viktigt att få gå till ett ställe som känns bekvämt liksom.

  • EhjärtaK = sant

    En sak till:

    Jag blir kallad till en barnmorskemottagning när jag ska ta cellprov. Och där finns det, vad jag vet, inga gynekologer. Det är även BM : orna som skriver ut piller och sånt. Men om man ska sätta in spiral/p-stav så kallar de in en läkare (gynekolog kanske?) som gör det.
    Den privata klinik som jag nu har gått till finns det både gynekologer och barnmorskor på (kom på det nu när jag tänkte efter lite).

    En till sak som jag tycker är svårt att veta är vad/vem man ska kontakta för olika saker. När jag fick en svampinfektion för 3 veckor sedan så ringde jag först barnmorskemottagningen (men de svarade inte), så jag ringde vidare till vårdcentralen. De uppmanade mig att köpa receptfria grejer - vilket jag gjorde. När det inte hjälpte så ringde jag sjukvårdsupplysningen istället som uppmanade mig att uppsöka gynekolog (vilket jag gjorde).

    Är det bara jag som är trög - eller är det sjukvårdssystemet som är rörigt?! *skratt*.

  • Luks

    Ja, jag önskar att det fanns ett enda nummer man kunde ringa och sen bli vidarelotsad till rätt ställe. Jag hatar t ex att man måste gå genom vårdcentralen (nån trött och oengagerad allmänläkare) och tjata om en tid för att få hjälp med remisser till psyk, fotvård, hudvård, gyn, ögonvård och allt vad den nu må va.

    Vart ska jag höra av mig för att kolla brösten t ex? Till den extremt överbelastade vårdcentalen där man nästan inte är välkommen eftersom ens ärende inte är akut. Jag hatar att söka vård. Snart sviker jag mina ideal och går privat.

  • pickolina

    Ja det är superrörigt. Jag gick till gyn på ett sjukhus när jag var yngre, pga att jag hade mycket problem med svamp och fick cystor pga mina mini-piller, hade fel på hormonbalansen osv osv... Gick till överläkaren. När jag sedan kontaktade dem för att jag fått en könssjukdom så sa de bara att de inte tar hand om sådant och jag fick leta reda på någon annan som gjorde det.. :(

    Jag hade ingen aning om var jag skulle vända mig och kände mig väldigt utelämnad och skämdes som f-n, speciellt efter min gyn väldigt otrevligt "kastat ut mig" typ.. Kändes så. Som tur var hade en kompis haft samma "problem" och kunde rekommendera en jätte go gynekolog. Har gått där i typ 10år nu...

  • pickolina

    Håller med dig Luks. Det jobbiga är när husläkaren vägrar remittera. Jag har haft tur med det men känner många som fått kämpa i flera år för att bli remitterade och direkt de fått komma till specialist har problemet kunnat lösas. Tänk om de fått sina remisser lite tidigare... Sjukt!

  • Luks

    Ja, jag tycker verkligen att vården försämrats radikalt. När jag var yngre och hade problem med typ halsen, beställde jag en tid hos öron-näsa-hals och fick hjälp direkt.

    Nu måste jag sitta i telefonkö till vårdcentralen som ibland faktiskt vägrar ta emot mig, eftersom det inte är akut. Jag skulle t ex ordna lite lugnande till vår resa i somras och ringde till VC varje morgon i en hel vecka utan att komma fram. Till slut gav jag upp.

    Och när jag hade problem med magen ringde jag och ville ha en tid. Men man kunde inte få en tid! Man fick komma dit på deras aktutider samma dag. Jag kunde inte komma samma dag och bad att få en tid, vilken som helst. I morrn. Om en vecka. Om en månad. Men nä! Samma dag var det som gällde. Och ingen särskild tidsangivelse heller utan man förväntas ta en hel dag ledigt från jobbet för att sitta i ett väntrum i flera timmar.

    En gång väntade jag i sex timmar i deras väntrum! Vad hände med "hey, jag ringer och beställer en tid hos en läkare!". Det funkar inte så längre. I alla fall inte i Gbg.

  • pickolina

    Nej det är uselt numer.

    Den VC jag gick till förr, innan jag flyttade. Båda i sthlm. Dit ringde man och knappade in sitt nr på ett datasvar som sa exakt vilken tid de skulle återkomma till mig och de höll alltid tiden. Behövde man komma samma dag fick man det och ville man boka en mindre akut tid så löste sig det alltid oxå. Supergulliga och allt fungerade superbra. Det är den enda VC som jag vet fungerar så dock...

  • pickolina

    Där jag går nu är det som du beskriver, svårt att komma fram och svårt att få tider och läkare som inte bryr sig..

  • EhjärtaK = sant

    Hm, att döma av era svar så är jag nog inte så trög ändå....

    Det måste ju vara jätte trist för dem som jobbar inom vården att ha det på det här sättet. Min erfarenhet är att många som jobbar inom vården ändå är väldigt bra/trevliga/engagerade - men jag förstår om de inte orkar vara det i längden om de måste jobba under dessa omständigheter. Att det är synd om patienterna känns nästan överflödigt att påpeka..... .

Svar på tråden Hur ofta "ska" man gå till gynekologen?