Glamour, mon amour!

Och här håller vi på och lottar vilket vin vi ska dricka ikväll... vi kan inte bestämma oss. Har varit ute och sprungit i skogen och ska nu äta hemmagjord pizza med massor a mozarella, ruccola och lufttorkad skinak. Miam!

Gemma is back!!! Ahhh vill du pumpa på tisdag? Då kan vi ses nere vid Stureplan kl 18:00 istället. What about? Passet är 18:30-19:30 och sen glider vi vidare och äter.

Skoj att klänningen din blir fin och får ett nytt liv efter bröllopet. Min klänning går nog inte att att återanvända. Har förresten inte provat den som helklar...ska göra det i nästa vecka. Tänkte öva på min make up, ta på mig smycken, rubbet för att se om det matchar...I hope?!

Veta allt?! Trodde redan du visste allt om oss? Vad jag tycker har varit härligt med O är att han är superbra på att hålla kontakten. Från första daten har vi nog pratat varje dag (utom kanske 2-3 pga resor). Förutom telefonkontakt så är vi ständigt arbetstid uppkopplade på messenger så vi kan chatta innan var det låååånga mail.

Jag gillar inte heller att spela något slags spel. Utan tycker jag om någon så vill jag träffa honom varje dag helst! Dock hade vi en tuff första sommar då O visste att han skulle lämna landet och försökte hålla lite distans och jag kände mig helt desperat då jag från dag ett hade kärat ned mig totalt (fast det tog 3 månader innan jag kunde erkänna detta). Sen så blev det extra lite krångligare då vi båda var upptagna. Jag med en sicilanare och han med en Nice-brutta. Jag gjorde slut bums...men det tog något längre tid för O. Arrrrrgggghhhh!!!! Vi kan fortfarande inte prata om denna sommar utan känslorna väller upp och jag börjar få konstigt dimmiga ögon. Det var otroligt mycket känslor inblandade och vi hade det helt underbart tillsammans. Vill absolut inte vara utan den känslan!

Fysiska bonusfakta: jag vet inte! Jag faller inte för utseende utan för charm medan O såg mitt utseende först och därefter tog kontakt. Och med utseende här så var det baken. Tur att han inte gick förbi mig när jag var typ 20 ...för då hade jag ingen bak (såg ut som en planka).

Kaisa - kul när du vågar komma med dina inlägg och stort grattis till doktorerandet!

Så härligt att läsa om era magdansade tummar och andra konstigheter. Försöker komma på vad jag har...men känner mig helt plötsligt jättenormal. Något som O skrattar åt är mina fötter, de är små, smala och aldeles raka. Ingen annan har skrattat åt mina fötter men har gör det ofta och har även påpekat för sin mamma att titta på mina fötter!!!

Annars har jag tidigare varit otroligt nöjd över mina dansarben men de har efter allt gymmande blivit för muskulösa och det är inte med samma känsla jag visar upp dem längre. Men en gång i tiden var de snyggast på dansgolvet.

Ha, ha...jag börjar låta som någon gammal tant som sitter på hemmet och pratar om ungdomen och hur fin man faktiskt var för sina nyafunna väninnor i 90-års åldern.

Kaisa - känner igen det där med att träffa någon när man är "på väg". Har hänt mig flera gånger, liksom för min O. Det var därför vi båda flöt på vår första sommar. Vi tog den inte på allvar utan visste att han var påväg och ingen av oss ville ha ett förhållande på distans IGEN! Men när den sista veckan kom och han skulle flytta så hade vi ett snack och insåg att vi mådde så bra tillsammans att det var dumt att avsluta det där och då...och nu ska vi gifta oss!

Åhhhh gillar ihopknöcklade människor!!! Har en kollega som sitter i alla möjliga ställningar när han jobbar. Alltid lika skoj att gå förbi hans rum.

Skönt att du klarade tentan! och vi får väl hoppas att ingen upptäcker att allt är en bluff.

Känner igen det där med att ha ständig kontakt. Vi messar, ringer och smsar dagligen och sen träffas vi (om jag här här) på kvällarna eller (om jag är i Sthlm) pratar vi i telefon 2-3 ggr per kväll. Nu har vi dock inte de där 2-3 timmars samtalen som vi hade i början utan kan vara lite kortare och koncistare.

Fredag eftermiddag och såååå trist att jobba! Märks det?

Gemma- O's ex är en fransk tjej som då bodde hemma och pluggade. I Stockholm träffade O en kvinna som flyttat hemifrån för mer än 10 år sedan och jobbat minst lika länge. Det är 10 års skillnad på oss (mig och Nice bruttan). Hon hade inte en chans. Vad jag vet av deras förhållande så bråkade dem jämnt och redan när han träffade henne tänkte han inte på att det skulle bli något långvarigt...sen höll de kvar varandra för att han kände sig ensam i Stockholm och hon för att ...hon helt enkelt måste ha sällskap verkar som.

Om jag ska trassla till vårt förhållande ändå mer så hade jag och O vår första date den 2:a maj. Ett par dagar efter anlände min dåvarande pojkvän från Palermo till Stockholm. Jag var helt nojjig för efter att ha tillbringat en natt 20.00- 05.00 pratandes med O så ville jag inget hellre än att få träffa honom igen. Men vad skulle jag göra när jag hade bokat en resa med sicilanaren till Grekland? De var bara å åk!

Men som sagt kärleken övervinner allt!!! Jag vinkade adjö på Arlanda när det var dags för exet att bege sig tillbaka till la bella Sicilia. Tog bilen, åkte hem och vilade mig, duschade och gick sen ut på krogen med bästisen för att fira min födelsedag ...och vem var inte där!! Sen den natten är vi tillsammans. Den 19 maj 2002....och jag gjorde slut via mail/sms med italienaren (superruttet jag vet...men vi pratade aldrig i telefon) ett par dagar senare.

Din middag låter super! Själva har vi varit hos kollega, fru och deras otroligt söta dotter (snart 2 år). Där blev det grillade laxrullar med bacon, couscous och marinerade paprikor. Trevligt och gott men vi allihop var rätt trötta samt att jag kan inte vara mig själv när det ska pratas franska. Är inte alls samma person...jobbigt men så är det!

Mmmm...så vi är tjejerna som dumpar och självfallet har man väl även blivit dumpad men det var min första kärlek, 19 år och såååå ledsen. Jag har hunnit med några pojkvänner och faktiskt har de flesta varit rätt udda. Vet inte varför men jag har på något sätt sett ett förhållande som en självuppoffring, kämpat, gråtit och försökt. Inte insett att det är lönlöst...och så har åren gått. Det är första gången jag är tillsammans med någon och livet känns lätt. Är så glad att han gick förbi mig och stannade upp för att prata den där natten för fyra år sedan.

Idag har vi mulet i Cannes. Första mulna dagen på en vecka och så blir det en lördag. Typiskt! Skulle vilja bättra på solbrännan lite innan jag åker tillbaka men får väl hoppas på sol i Stockholm nästa helg och någon timma på balkongen.

Tjejer, nu är det bara 2 veckor kvar och jag blir Madame Z! Madame låter så gammalt och hittills har jag avsnäst alla telefonförsäljare som ringer hit genom att säga nej Madame och Monsieur Z är inte hemma! Sen börjar jag prata engelska för att avskräcka dem ändå mer. Hi, hi!

Kaisa - jag lovar mina karlar var "konstiga". De två sista exemplaren behövde psykhjälp. Den ena vet jag inte om han vågat gå dit än men den sista går nu kontinuerligt. Den sista bodde jag ihop med under 6 år och är ett förhållande som fortfarande "känns"... Vi pratade senast på julafton och då talade jag om för honom att vi ska gifta oss. Jag vet att han annars hade ett litet hopp kvar att det kanske skulle kunna bli vi två igen och jag vill inte såra honom mer. Vet att jag gjorde för mycket för honom men oj, jag har aldrig mått så dåligt över att såra och göra slut. Usch!

Men som sagt...nu är allt enkelt och underbart! Helt plötsligt har man träffat någon som underlättar ens liv istället för tvärtom.

Har idag pysslat med det sista inför bröllopet så som Who is who på två språk och lite annan korrekturläsning. Ska bara printa allt när jag är tillbaka i Stockholm i veckan. Då jag inte klarar av att sitta hemma konstant (jobbar ju även hemifrån Cannes) så åkte vi iväg till ett shoppingcenter sen eftermiddag. Köpte några dvd filmer till kvällen och hamnade tillslut på vår Kinakrog (vi äter där ganska så ofta). Självfallet blev det nem! Nu är det så pass sent att vi inte kommer att se filmerna vi köpte men då har vi dem till en annan gång. Det var Big Fish (underbar film som jag redan sett) och så Riviere Pourpres II.

Gemmma, shit vad de kan charmera! Den ena var obotligt svartsjuk visade det sig efter några månader men mellan hans psykbryt så var han så uppvaktande och helt underbar. Mina vänner trodde tillslut det var jag som var en mytoman och inte han då de alltid såg den otrolgit trevliga sidan av honom.

Vi är nog också otorligt osvartsjuka av oss men än så länge har vi heller inte haft anledninga att vara svartsjuka. Vet dock att min man gillar att titta på kvinnlig fägring och det har hänt vid 1-2 tillfällen när han druckit lite för mycket att han "glömmer bort sig" när jag är med. Ha, ha, så skoj att se hans min när jag vänder hans huvud mot mig istället! Han har nog aldrig sett mig titta åt någon (för det gör jag inte) men däremot behövt gå fram och visa att han är min man när vi är ute då en del tenderar att vilja stöta på mig. Sist var på min möhippa. Då fick han förklara för en kille (ett flertal gånger) att jag var hans fru (Han ljuger oxå! )!!!

Underbart att han ringer och frågar om vilken skjorta han ska ha. Det låter faktiskt som O. Fast jag tror inte han ringt specifikt om det ämnet men är jag här och han ska på intervju så får jag välja...bland vit, ljusblå, randig, rutig etc.

Vi har ikväll pratat om att bo i Paris (hans andra intervju denna vecka) men även London. Ja, som sagt var vi får se vart vi hamnar men det är himla vackert här (Cannes).

Gemma - ser aldrig på TV här. Vi sitter som två nördar framför våra datorer på kvällarna istället för tv. Ibland blir min O så sur och säger att vi ska umgås istället...??!! Då sätter vi oss i soffan och pratar och klappar på varandra.

Sitter just nu och ler över vår partymusik som jag gjort om för hundrade gången. Har fått så bra info från en dj här på BT (tackar honom sååå mycket!!!) så nu går bitarna i varandra precis som någon mixade ihop dem. Underbart! Har suttit med mitt Excelark, för självfallet har jag skrivit in alla musik där med titel, slags av musik (typ disco, 90-tal, oldies etc) och sen hur långa respektive bit är. Har även färglagt dem beroende på kategori. Ser ut som en fin trasmatta. Har nu räknat igenom kvällen så att vi åtminstone hinner till discodängan This is it!

Min man ser fram emot att jag stänger ned och sätter på mig partystassen! Så jag ska nog göra det nu!

Jag flörtar inte när jag är lycklig tillsammans med någon men däremot kan jag vara lite sjövild när jag är ute... i alla fall på dansgolvet. Sen har jag nog aldrig (inte sen lekis) haft problem att få kontakt med pojkar. Jag är ju nu tillsammans med en pojke...4 år yngre än mig. Tidigare tyckte jag det var pussförbud om de ens var en dag yngre. Tänkt vad fånigt!

Jag har aldrig haft några korta och oseriösa förhållanden. Mina har varat allt från 2 - 7 år. Sen har jag hunnit med ett par otroligt vilda perioder emellan ett par av dessa. Oftast har jag träffat något seriöst när jag varit som värst = mest oseriös.

Oj det låter som jag är en vilde! Den Excel och planeringsbenägna projekledaren har tidigare varit en vilde. Jag erkänner! Och mina gamla gymnasievänner vet... och det är alltid något som kommer på tal när vi hade tjejmiddagar förut. Gänget är splittrat sen typ 3 år (mitt fel, då jag bad den andra gängbildaren dra åt skogen). Vad mycket man skriver här!!? Snart vet ni verkligen ALLT om mig.

Njut av ensamheten Gemma! Jag ska göra det när jag är tillbaka i Stockholm. Har inga problem att sitta ensam hemma en lördagkväll bara jag vet att O gör detsamma = vi kan prata i telefon. Då är det aldrig riktigt ensamt!

Nu har jag lagt ned Excel och min playlist. Allt är dansvänligt, från Fred Astair till Faithless. Ska kanske tillägga nu när jag ändå bekänner allt att mitt ena ex (7 år) hade egen studio så en vägg hemma var bara full med skivor. Har suttit här och dansat med hörlurar på medan O tittar på ett debatt program på TV. De älskar debattar här!

Tabolué är gott men vi fuskar! Vi köper den färdigblandad i butiken...men himlans god ändå. Orkar inte tänka på mat just nu...är fortfarande så mätt efter alla nem.