Vi gifter oss i Visby i Augusti. En ganska enkel och opretentios ceremoni utomhus och middag pa ett hotell efterat. Runt 60 gaster skulle jag tippa pa, men langt ifran alla har svarat annu!
Gifter mig i...nu kommer en lang historia! Jag ar inte sa fortjust i de klanningar jag sett har i USA, vissa ar jattevackra, men jag kande att det inte passade mig. Sa jag tankte att det var nog bast att lata sy upp en klanning. Jag ville ha nagot med enkla snitt, men inte nodvandigtvis banalt for det. Pappa var i Thailand i hostas och jag fragade om han inte kunde kopa med sig fint thaisiden. Jovisst sa min kara far, men varfor inte sy upp den ocksa, har ar det ju mycket billigare. Varpa jag tog matt och faxade over och ritade ungefar hur jag ville ha den. Resultatet blev dock inte riktigt vad jag tankt mig... Sa forhoppningsvis kan jag fa den omsydd i sommar.
Det ar latt att generalisera nar det galler USA och amerikaner. Att alla ar feta och ater hamburgare till frukost. Att de gillar Bush, ar superreligiosa och att de inte har nagon stil alls. Och som tror att USA ar universums mitt och att Europa mest ar en charmig "themepark"... Men det finns (nastan) lika manga benrangel, icke-konservativa , finsmakare och som har mycket koll pa varldens alla horn. Det beror nog pa litet vart man bor. Jag kanner val folk ur bada kategorierna. Vi bor i en liten, ganska intellektuell universitetsstad mellan Chicago och Indianapolis. Mitt i majsfalten. Langt fran New York och L.A. Langt fran Lenny Kravitz vaning i SoHo!
Det ar intressant att bo utomlands, oavsett vart man bor tycker jag. Man lar kanna sig sjalv for man blir alltid ifragasatt. Att alltid vara litet av en outsider ar bade jobbigt och kul. Jag skulle sakert beskivas av mina amerikanska vanner som "petite", berest, natur och miljo alskande, icke-hamburgeratandes, vindrickandes blondin. Men av mina svenska vanner som en normalstor medelmatta med mellanblont har...
Oj vad langt det har blev!
Glad Pask pa er alla!