skillsmässa

Jag tillhör de där 50%-en eftersom mitt första äktenskap inte höll. Vilket jag inte är så ledsen för eftersom jag sedan knappt 4 år tillbaka är lyckligt gift med en underbar man. (Det låter kanske lättvindigt men jag var väldigt olycklig och nere när själva separationen pågick, att skiljas är för dj-a jobbigt, inget man tar med en klackspark)

Jag tycker inte heller att det är något självändamål att hålla ihop ett äktenskap som inte fungerar. Men att man ska försöka kämpa lite innan man skriver på pappret... Hur länge man ska kämpa innan man ger upp kan å andra sidan inga andra än paret veta...