Ta timpenning för den tid du hushållar, utöver det som "kompenserar" för hans högre arbetstid. Räkna ut hur mycket av din hushållstid som motsvarar hans högre arbetstid och ta betalt för det som utgör den ojämna fördelningen. Tid som kostar är tid man ser... 
Inte nödvändigtvis faktiskt - om den ena parten drar in mer pengar och den andra satsar mer tid så är det helt OK. Men om tiden inte räknas så bör den synliggöras och det går att göra även i en gemesam ekonomi. Kostnaden måste inte tas ut som timpenning utan som en ledig kväll i veckan, eller en extra pensionsförsäkring eller nåt.
Min poäng är bara att även i en gemensam ekonomi i ett gemensamt hushåll så går det att balansera ut olika insatser mot varandra på ett jämnare sätt än vad TS syns uppleva att de gör. Min man o jag satsar lika mycket tid o pengar i vårt hushåll, men om vi inte gjorde det så skulle jag försöka räkna på ett sätt att jämna ut det.
Ok, jag förstår fullkomligt.
Ja, isåfall skulle jag (fortfarande enligt min modell ovan) räkna ut vad han är skyldig dig i eko0nomisk kompensation. Jag vet att du sa att du inte vill kompenseras utan dela. Och jag tror att hans lust att dela ökar när han inser att det annars kostar honom. Du kan ju räkna ut vad det skulle kosta att ta in betald hjälp för att göra sakerna t ex.
Annars har jag tyvärr inga tips - mer än att vägra stryka hans skjortor t ex. Har han inga strukna får han stryka själv eller gå utan.
Möjligen är det så att män inte kan, men då betyder ju det att någon kvinna alltid skämt bort dem tidigare - vi kvinnor har ju ofta fått lära oss redan när vi bodde hemma hos föräldrarna. Förmodligen har du rätt Ell, men tycker det vore en lärdom för alla som ska uppfostra söner - att göra dem tjänsten att lära dem vad som behöver göras!
Jodå, visst tackar vi för saker den andre gjort. Men det känns bra mycket roligare att göra det när jag vet att han också ser och uppskattar (t ex genom att tacka) saker jag har gjort och inte bara tar dem för givna.
Nu ska vi t ex resa bort ett par dar om drygt 2 veckor, då bokade jag flyg igår och han hotell imorse. Det tackade jag för, nyss (till hans stora förvåning - svaret blev "men vi hjälps väl åt" ). Eller att han tog ut soporna igår utan att jag bad om det. Men om bara jag var "tacksam" för hjälp och han aldrig såg och uppskattade det jag gjorde, då skulle det kännas mycket surare.
