Summan av allt fortsätter

Öööh, det blev lite för mycket champagne igår.

Jo det kan det!

Idag blir det lite lättja. Ska kolla ett avsnitt av Gilmore Girls i sängen (där jag för närvarande befinnner mig med en stor kopp espresso), sen ska jag gå iväg och beställa en ny, svart cashmerekofta eftersom jag lyckats förlägga den gamla (en Vince, beställd från USA med framför allt sjukt hög tullavgift). Ni vet när man blir av med såna där grejer som är en så viktig del av ens liv att man inte älskar dem utan bara tar dem för givna? Det är just de grejerna man saknar allra mest.

Vår Valentinesmiddag var helt OK. Fullkomligt kaos när vi anlände naturligtvis, folk som köade i entrén. Först fick vi vänta tjugo minuter. Sen ville de placera oss där nere men jag bitchade snabbt till mig ett fönsterbord. Maten var skojig men visst hade man kunnat laga den bättre själv... och det får jag tillfälle att göra redan ikväll för vi ska ha middag. Mer vin! Riojasorbeten (med rivet apelsinskal och kanel) ligger redan klar i frysen, att klickas ner i champagne. Till det blir det enkla små crostinis med ankleverterrine. Sen: Pilgrimsmusslor. Sen: Lammfilé med haricots svängda med svart senapsfrö, nypotatis (yepp!) ugnsbakad med massa färsk rosmarin, olivolja och flingsalt, sås med bland annat rödvin, grädde och karljohansvamp, special mumssallad och sen en valrhonacreme med olivolja, havssalt och smörstekta brödkrutonger + svarta körsbär.

Kommer ni hit? Det finns mat för typ... tio pers tror jag.

Stålis: Jag drömde om dig nu i natt. I drömmen skrev du jättelånga roliga inlägg dock med ett problem: Du envisades med att använda alla vi andra inläggsmakares riktiga namn. Först trodde jag att det bara var ett misstag (plus att alla som varit på min saliga hemsida ju ändå kunnat se), men sen fortsatte det tills jag kände mig lite lätt paranoid så därför skickade jag ett mail till dig där jag bad dig att inte göra så mer. Varpå du artigt förklarade att den kinesiska myndigheten bett dig att genomföra en registering av alla som florerar på Bröllopstorget.

Vill understryka att detta inte på något sätt reflekterar hur du påverkar mig i vaket tillstånd!

Kram, G.

Margaux: Min man gillade klänningen jättemycket.

Alla: Har kommit fram till att min 400-kroners Anna Suiklänning är äkta. Jämförde med min definitivt äkta. Fattar inte hur saker fungerar här. Kanske har den blivit över från någon kollektion? Jaja, bra känns det i alla fall.

Margaux: Alltså brudklänningen! Tycker själv att det är så himla fint att spetsen är oregelbunden och liksom rinner neråt.

Stålis: Wow, din mans dröm var bara hur grym som helst! Vilken fantastisk idé till frieri! Han skulle kunna drömma fram filmmanus, enkelt.

Berättade jag förresten att min man tappade sin ring på havets botten i Rimini? Det var ungefär ett halvår efter förlovningen och han skulle stajla lite, dvs simma långt ut och dyka... det tog evigheter för honom att komma upp och då var han helt vit i ansiktet. Stackarn, han var helt förstörd efteråt.

Lourdes: Har du möjlighet att skriva ihop en lista på alla personer som MÅSTE fotas? Typ släktingar? Be nån som känner din familj väl att stämma av med fotografen. Plus att det kan vara bra att bestämma när och hur gruppfotot ska göras osv. Allt sånt gjorde jag på förhand med vår fotograf och han dokumenterade verkligen allt, på längden och tvären!

Lourdes igen: Vår fotograf var också en kompis. Kändes perfa att ha med någon som man känner, bilderna blev superavslappnade och det han eventuellt saknade i teknisk perfektion uppvägdes med råge av att han kom så omärkligt nära, i alla situationer.

Usch vad allt är stängt nu. Det är ju kinesiskt nyår! Och jag som ville konsumera i helgen... jaja. Mannen lyckades i allafall hitta ett par Addidas, repliker på hans gamla åttiotalsskor, på en urcool klädaffär i två etage. Mycket japanska streetmärken och en del brittiska. Den typen av affärer saknas annars här, alltså skiktet som ligger mellan gucci och kinesiska syntetplagg i mikrostorlekar.

Gymmet hade också hunnit stänga när vi kommit dit så vi stärker oss nu med varsin cappuccino innan vi iknallar över gatan till det andra gymmet, på tennisklubben. Ikväll ska vi eventuellt släpa oss ner till The Bund, strandpromenaden kantade med sekelskiftshus ni minns, för att trängas med många miljoner andra och kolla på fyrverkerier. Förutom att det tokbangar här utanför redan nu är staden nästan spöklikt tyst. Ja, nästan lika lugn som Stockholm en lördag. Fördelen är att man kan korsa gatan utan att dö, nackdelen är att det tar tid att få taxi. Men jag klagar inte, resten av året är staden öppen 24 timmar om dygnet, butikerna stänger först vid 22-tiden på kvällen, sju dagar i veckan. I morgon när vi vaknar är det grisens år, min man är en gris och det innebär lycka och inte minst ekonomisk välgång. Hoppas att jag får del av kakan jag också, strävsam oxe som jag är (i kina alltså).

Gott nytt grisår!

Hej på er! Ute pangar det för fullt. För ovanlighets skull hörs nästan inga biltutor, däremot många ambulans- och brandkårssiréner, en konsekvens av att entusiastiska men lite klumpiga familjefäder ideligen lyckas smälla sina nyårsbomber IN i lägenheterna, eller över sig själva. Har förstått att det är, inte bara grisår utan GULDgrisår, och det inträffar bara vart sextionde år (annars är det olika djurår med tolv års cykler). Mannen läste våra respektive horoskop idag, vi var väl ingen optimal kombination men tack och lov är ingen av oss orm, drake eller råtta för dem ska man akta sig för om man är gris eller oxe.

Stålis: Högläste dina exotiska inlägg med stor förtjusning. Här i Shanghai är det alltför lätt att inte beblanda sig, vi började lite mjukt igår med gym, mumsmiddag hemma och sen klädde jag mig i fin, röd klänning (kinesiska lyckofärgen är röd och den syns extra mycket just nu) och så begav vi oss till skybaren på JW marriott för att dricka champagne. Dock var utsikten inte den bästa eftersom allt smällande sker i bostadsområdena och här vätte fönstren mot en park så vi forsatte till Radisson och bingo! I restaurangen på 47 våningen gick fönstren ända från golvet och sen var de liksom vinklade snett utåt så vi stod och hade nästan som ett glasgolv och såg alla fyrverkerierna under och framför oss. Magiskt! Kvart över tolv tog vi en taxi och bara häpnade inför all förödelse. Gatorna var redan nästan tömda och det såg ut som Bagdad eller nåt, bara utbrända kartonger och stora högar med röda sopor, brandkår och polis överallt som släckte bränder och skadade människor. Nere på The Bund var det märligt nog nästan folktomt så vi åkte upp till terrassen på New Heights och drack varsitt glas Laurent Perrier medan vi lät vinden rufsa runt i våra hår.

Idag har vi kollat DVD i sängen, bakat wunderbart bröd och gått en lååång promenad genom en alltjämt tom och tyst stad. När bilantalet reducerats till en tiondel måste Shanghai vara världens säkraste stad, vi vandrade genom kvällsbelysta parker och kände oss i vanlig ordning hur trygga som helst. Det är festligt med de kulörta lyktorna som hänger i de små slingrande lilongerna (de typiska shanghainesiska gränderna), familjer på väg till varandra för att äta middag, med fruktkorgar och blombuketter i händerna. En tjock liten pojke följde efter oss och ville öva sin engelska, när jag svarade på kinesiska utbrast han förtrytsamt: "Dom är ju kinesiska", varpå mamman sa: "Det är de INTE. De har mycket större näsor än vi." Fast hon kände sig nog bara hotad för att hennes lille kejsare var så intresserad av oss.

Margaux, de har panikinfört restriktioner på sjukhusen här när det gäller barnafödande, just för att man befarar akut platsbrist.

Nu ska jag gå och mixa morots-ingefärs-limesoppan som blir middag, till vårt nybakade bröd. Gottigott!

Margaux; Vad blev det till middag? Vi gjorde min egendesignade morot + citron + ingefära + citronsoppa, gifte sig perfekt med våra nybakade bullar som innehåller lite anis. slutsats: Morot, citron och ingefära gillar anis, jättemycket.
Sen, kycklingfilé med sallad (rev ner en ansenlig mängd parmesan och hade i avocado och rostade solrosfrön) plus min mumsdressing med honung, vitlök, dijonsenap, olivolja, balsamvinäger och massa flingsalt och nymalen svartpeppar. Till efterrätt, jordgubbar. dom är av någon anledning supergoda här, just nu.
Vardagsmat som man blir glad av, alla tänkbara konsistenser och färger men tillredningen går på typ en kvart.
Eftersom mannen haft en skitdag på jobbet lät jag honom (oss) kolla på vedervärdiga Jackass på TV, istället för Norah Jones och candlelight. Det är kärlek!

G

Stålis, hur såg nu den där konstiga äggfrukten ut igen? Har letat efter den, utan resultat.