Träffades ni och blev ett par på något annat sätt än de vanliga, dvs på jobbet/krogen/nätet/via vänner?
Är ni någonstans i åldern 25-40 år?
Skulle ni tycka att det vore kul att berätta er historia i tidningen och vara med på bild?
Hör då av er till mig!
Skriv några korta rader och glöm inte kontaktuppgifter! (Jag kan dock inte lova att just er historia kommer med)
Min mamma hade min m2b som elev i gymnasiet. När han var på skolan och hälsade på så nämnde han för mamma att han skulle starta ett bluesband.. Jag är musiker, så mamma gav honom mitt mobilnummer och sa "Ring min dotter, hon är jättebra sångerska och pianist.. Och så är hon väldigt söt också..!" Sagt och gjort. Han ringde, vi skulle träffas och prata om bandet, om det lät intressant över huvudtaget. Hehe.. det blev inget band, det blev kärlek istället ;)
Jag och min m2b träffades helt av en slump, via en gemensam vän (som vi inte visste att vi hade). Jag delade hus med vännen som är barndomskompis till m2b. En sen söndagkväll, när de kom hem från en liten nöjesresa, pratade de i hallen och jag som satt i källaren och tittade på tv blev såklart nyfiken, vem det var som pratade, så jag gick upp och *pang*.... nu har vi varit ihop i 5 år och gifter oss nästa år!
Ursäkta om det blev lite rörigt...
Vi träffades av en slump på ute stället Sticky Fingers i Göteborg. Vi hade pratat med varandra på Internet men åren gick och vi tappade lite kontakten. Under den här tiden flyttade han från Vuollerim och jag från Stockholm. Vi hade ingen aning om att vi båda skulle flytta till Göteborg eller att vi bara skulle stöta på varandra på ett stort uteställe i Göteborg. Jag bjöd på en Killkenny öl och på den vägen är det.
Träffas när man chattar är väl ganska vanligt numera. Så vårt förhållande är nog inte så ovanligt...
Däremot har vi räknat ut att vi ett antal gånger INNAN vi träffades på internet måste ha mer eller mindre sprungit över varandra i flera olika städer. Vi har nämligen varit på samma uteställen, samtidigt, o sett o upplevt samma saker. Lite kul så här "efteråt".
Vi träffade på en buggkurs. Min mamma som redan gick den där kursen tyckte absolut att jag skulle flirta lite med Jonas han varkade vara en bra kille. Sagt och gjort följde jag med till mina föräldrars bugg ( hade buggat i en annan stad innan). och där stod han ,min drömprins. Men det tog en gång till på samma kurs innan det sa klick på riktigt.
Vi träffades då nog inte på ett ovanligt sätt (på nätet) men resten... Jag i Tyskland och han i England - 12 dagar efter att vi chattat första gången åkte jag till England och sedan dess har vi aldrig varit utan varandra. :D
På våra inbjudningskort står det så här: Det var en gång för länge sen...en tävling som utlystes i konungariket. Fyllda av förväntan och drömmar anlände en pojke från Oskarhamn och en flicka från Hulabäckskog till konungarikets huvudstad. De vann den högsta vinsten, varandras hjärtan. Sedan den dagen var de oskiljaktiga.
Vi träffades våren 93 på scenhögskolan i Stockholm. Vi, liksom 4000 andra tävlanden, var fokuserade och inställda på att få en av de 12 eftertraktade platserna. Av en slump hamnade vi i en soffa bredvid varandra utan att vi för den skull noterat varandra. Koncentrerade satt vi tysta intill utan att bry oss om omvärlden tills plötsligt en av mina väskor välte över hans ben. Jag bad om ursäkt och vi tittade för första gången in i varandras ögon och varpå allt annat försvann. Med andra ord, ingen av oss kom in, men vi vann en mycket värdefullare vinst, en livskamrat. Läs mer om vår historia på www.skorpioner.com under bilder och förälskelsen. Eller se vårt bröllop på www.walerholt.se
Jag och min blivande lekte som små eftersom våra mammor var dagmammor! =) sen i tonåren spanade jag in honom och som 17-åring hamnade vi på samma fest. jag bestämde mig att "honom ska jag ha" (sa det tillochmed till en kompis). Med min finska tjurskallighet har jag honom nu i mina armar varje kväll
jag bjöd hem min blivande på en vegansk sushifest!
hade en pojkvän och bodde ihop med honom i en by utanför luleå när jag helt enkelt tröttnade, det var inget liv för mej så jag flyttade hem till föräldrarna i göteborg över sommaren. sen kom jag in påp en skrivarkurs och flyttade till sthlm. förhållandet tog slut och jag var lite deppig. då sa min kollektivkompis till mej att "var inte lessen, jag vet ändå vem du ska gifta dej med"
"jasså" tänkte jag, "vem kan det vara?" och sen fick jag se en bild på honom.
nån månad senare fixade vi alltså en vegansk sushifest med meningen att det skulle klicka mellan mej och killen på kortet. sagt och gjort - det gjorde det, och det tog inte många timmar.... sen den kvällen har vi varit oskiljaktiga och om ca ett år ska vi faktiskt gifta oss!! :D
Trollsländan: Men herregud vilket bröllop! Och jag har bara läst berättelsen, men OJOJOJ! :D:D:D Låter som ett riktigt sagobröllop.
Ska försöka ladda ner och titta på videon, för jag hittar inga bröllopsbilder, vill ju gärna se det här fantastiska. :D:D:D
