hur känns det?

Ingen skillnad alls! Tycker det e tokskönt att allt e tillbaka som vanligt igen. Det enda som e skillnad e väl egentligen att man ska komma ihåg å kalla han för min man istället för min kille....

Idag kände jag iofs av det lite. Min kille... å där ser ni - man menar jag... tävlar i bodybuilding och han ställde upp i luciapokalen idag och när dom ropade upp grabbarna i hans klass så ropade dom upp honom som Robert Blad... hujj det kändes lite speciellt - han har ju bytt efternamn till mitt...

Vi hade tänkt ta ett namn som fanns i hans släkt först men det va så krångligt att släktforska fram det - vi visste att det fanns i släkten men inte vem som hade haft det.

Så då blev det så att vi tog min mammas flicknam istället - mest pågrund av mitt jobb - jag vill ha ett namn som sticker ut lite.

Det var inga större problem för han - men han e inte direkt någon "mainstrem" kille.

ps. jag hade bytt till mammas flicknamn så långt innan för att allt skulle gå igenom så det kändes som han tog mitt fast egentligen bytte vi ju båda...